CATHARINA

Vi hade grilldag i skolan idag. Det innebar att vi åt grillat i skolan. Det låter som värsta lyxen, jag vet. Men jag känner mig rätt kräsen när jag bara mår illa av det. Usch och fy. Det är i alla fall 1 juni idag. Och dagen till ära tittade solen fram. Juförsig blåste det också förskräckligt. Men i alla fall. Nej. Detta blev bara drygt. Egentligen är det en bra dag, men den braiga ballongen går sönder när de små tistlarna sticker hål på den av lycka uppblåsta ballongen. Luften pyser ut och strax måste man täppa till hålen. Jag hatar dessa taggar som etsar sig fast. Som förstör en härlig dag, släcker en brinnande eld, sotar ned en vit klänning, eller suddar ut ett härligt leende. Varför blir det jämt så? Varför är det så mycket lättare att se de svarta fläckarna, än de hela vita? Det blir så lätt grått. Grått, grått och åter grått.