CATHARINA

Vi har sålt för bra. På jobbet alltså. Vi har totalkrossat budgeten, så företaget inte kan ge oss fler adresser. Därför var jag ledig idag. Och därför är jag ledig imorn. Ja, det är därför jag ska gå utbildning på måndag för ett nytt projekt. Det känns konstigt att vara ledig. Nästan så att jag inte vill det. Värd dag i alla fall. Tog med mig min lillasyster och två småkusiner till Fyrishovs utebad. Det var riktigt kul. Sen åkte vi hem, myste och grillade. Och spelade fotboll. Det var helt underbart. För det var sommarlov.

And hey! Cattis goes wild. Heh (what's going on?)

Igår hade jag medlyssnare på jobbet. Det gick dåligt. Jag sålde sämst. Tillslut blev jag sur.

"Alltså, vad gör jag för fel? Jag gör nåt fel, för annars går det ju jättebra!"
"Du låter lite hyper."
"Eh. Aha" (paus) "Men det är inte det som är felet, för så låter jag alltid.."

Hänger ni med? Fattar ni grejen?
(är det abra jag som aldrig skulle säga så till en främmande människa?)

Det måste jag sluta med. En dålig ovana. Usch. Jag smittas. Men jag kan inte rå för det. Det bara blir så. Ibland. Undrar just om det är någon som tänkt på det. Nej. Eller kanske. Bara jag.

Men en annan sak. Idag på jobbet. Var tvungen att byta projekt. Det var för många timmar på mitt gamla, så vi fick inte jobba. Istället gick jag en snabbutbildning i kalsongförsäljning. Jag gjorde ett prov. Jag glömde skriva allt. Jag skulle egentligen inte ens få jobba, för jag gjort fel. "Men kom hit imorgon då, så får du göra om det." eh. "Nja. skulle inte tro det va? Den enda dagen jag ska jobba på den är dryga avdelningen är idag. Så." Jag fick jobba. Det gick inte bra. Det var tråkigt. Och tänk så vinner jag inte på Drömresan nu heller! (då kommer jag lacka).

För tio sekunder sedan var jag lugn. Sedan insåg jag att jag inte gjort engelskan och att den ska skickas in om en timme. Då fick jag panik. Nästan.

Hur som helst gick det jättebra på jobbet idag. Ingen dryg berg- och dalbana, utan stabil nivå genom alla fyra timmar. Det var rätt kul faktiskt. Men jag är trött. Mycket trött (dödstrött) och har ont i mina tänder (usch för tandläkare). Och jag måste bara säga HAHA. Komiskt. (allt är komiskt).

Jag är trött. Och mitt huvud börjar bli ganska tungt; ungefär som ett bowlingklot. Men det lättaste av de, faktiskt. Idag, när jag slutat, drog vi iväg och bowlade med jobbet. Det var riktigt kul! Första gången för mig. Och, jag lyckades faktiskt med en strike. Fast vår bana tjorvade hela tiden, så vi hann inte spela särskilt mycket. Men kul var det för det. Och riktigt mys. Trivs super på mitt jobb! Så härlig stämning och sköna kollegor. Great.

Imorse missade jag bussen, så duktig som jag var, ringde jag jobbet och talade om att jag skulle bli lite sen:
"Kan du säga att jag blir lite sen?"
"Nej, då måste du prata med henne personligen"
"Va? Aha"
Tystnad 30 sekunder. (okej, nästan)
"Asså.."
"Ahaa. Du skämtar!"
Hahaha. Det funkar inte att driva med mig på morgonen. Jag fattade ingenting.

På jobbet gick det skitsegt till en början. Jag var trött och skrattade mest. Sedan fick jag coachning, bytte samtalmanus och började mixa och trixa en massa. Och vips, så gick det super! Lägligt var ju att det var en tävling just då också. Så jag blev superpepp och körde värsta racet. (är man tävlingsmänniska, så är man). Jag vann "Sällskapresan". Lite kul sådär. I alla fall.

Idag har jag jobbat. Sjukt länge. Och ingenting fungerade. Jag blev sur. Tillslut. Jag var glad och positiv i 2 timmar och 55 minuter. Sedan blev jag sur. Tre timmar. Jag pallade inte tre timmar, utan att kunna sälja någonting. Sedan fixade det sig, och jag började sälja, och blev sådär envis som jag alltid brukar vara. Sista timmen insåg jag att jag skulle bli sämst om jag inte sålde en till innan jag slutade. Så fast vi egentligen redan lutat och min kusin väntade på ig, vägrade jag logga ut. "Ett samtal" sa jag "jag ska sälja en till". Så jag gav mig inte. Han köpte. Efter många om och men. Och han svor och menade att jag var en riktigt bra säljare, i accepten (delen som de spelar in - och som lyssnas av). Så nu ska de veta att jag har kämpat. Tur för mig. (och honom - annars hade jag lackat)

Jag vet inte hur jag ska komma ut dethär. Igår klippte Julia sig (supersött), idag Bella (sjukt snygg hon vart! platt hår och allt). Överallt snackar människor om att klippa sig (Kanske för att jag babblar för mycket om det). Jag vill klippa mig, men vet inte vart, och hur. Har massa fåniga idéer, som jag får beslutsångest för, som vanligt (men jag vet att det ändå kommer sluta med en impulsgrej som alltid). Klipp. Klipp, klipp, klipp.

(onödig fakta bortklippt). Idag gick det lite småsegt på jobbet. En tant (som faktiskt köpte) tyckte att jag skulle gå hem, eftersom jag verkade så trött. Jag mumlade något om att hon hade 30 månader på sig att betala fakturan, varpå jag rättade mig själv och sa 30 veckor, innan jag kiknade av skratt och tillslut meddelade att det var 30 dagar som gällde. Jag måste ha varit trött. Till en kille, som också köpte sa jag: "Du binder dig inte till någon", fast jag menade någonting, och han tyckte det var asrligt och skrockade i slutet: "Ja, det där med att inte binda sig till någon...". Men ett gott skratt flrlänger livet, så nu lever de inte längre bara på grund av mina piller jag skickar med posten. Dessutom, som pricken över i (i min fantastiska jobbkarriär) har jag (på sätt och vis) fixat jobb åt Annika. Fett bra jag är. Ändå. I alla fall ganska.