Mitt minne raderas
Jag är bra på många saker. Till exempel på att hitta bra ställen att lägga saker på, så att jag inte tappar bort de. Problemet är bara att jag inte är nog smart för mig själv. Ställena jag lyckas komma på är alltid för bra, för att jag ska minnas de helt enkelt. Jag har lyckats placera en och en halv bikini på något superdupersmart ställe, som jag lyckats radera ur mitt minne. Och som tidigare nämnt har jag lyckats gömma min biblioteksbok, där ingen, och verkligen ingen ska kunna hitta den. Mina gympaskor är också ett viktigt exempel. Jag la de någonstans så jag skulle veta vart de var. Men platsen ville inte att jag skulle veta om den, så den har helt resolut flyttat sig ut ur mitt minnesskåp. Ibland bryr sig de inte om vad jag tycker.
Dessvärre måste jag nog gå och städa mitt rum nu. Då kan det hända att någon av de vill avslöja sitt braiga gömställe för mig trots allt!
Jag vill åka långt, långt bort. Bort från alla tankar, en stund. Helst vill jag se något nytt, spara nya minnen i djupet av hjärtat. Andas en annan luft, dricka ett annat vatten, även fast det samtidigt är detsamma. Bara långt bort från min verklighet. En annan världsdel med andra människor och leenden. Och andra sorger.
Idag är snart förbi
Idag har det varit en bra dag. En väldigt mysig dag. Sittandes ute i solen, på en stol. Känna vinden blåsa i håret. Mysa med en filt i en hamock, hoppa studsmatta. Äta och snacka med alla sina kära vänner. Jag har saknat er så mycket. Man glömmer bort hur mycket ni betyder. De bästa vännerna är de som man kan sitta tillsammans med, och bara vara helt tyst. För man vet att man inte behöver säga något. Man kan bara lyssna på tystnaden. Utan att behöva oroa sig för att den skulle bli pinsam. Tack för att ni finns. Så många minnen varje gång vi pratar, som bubblar över. Och varje gång, skapas också ett nytt.
Men snart är idag förbi, och idag blir till imorgon, i natt. Och då kommer inte idag finnas längre, för idag har blivit till igår, i samma stund som imorgon blev till idag. Godnatt
Simskolekurs
Nio timmar på Fyrishov. Det var faktiskt jättekul. Vi badade i ungefär två och en halv. Resten av tiden åt vi, lyssnade, och pratade. Det var vekligen skillnad från att tidigare ha gått en kurs samtidigt som tre andra tanter. Vi hade liksom inte så mycket att prata om tillsammans. Dessutom hade jag knappt sett en enda förut. De jag nu var med jobbar jag ju tillsammans med, i alla fall de flesta. Så det var superroligt. Tråkigt att jag bara ska kan gå en till av de kvarvarande kurserna. De är jätteroligt, så vill helst gå fler. Jag älskar att bada och simma. Vill göra det jämt. Älskar att jobba på simskola. Jättemysigt. Trivs superbra!
Vatten är så otroligt vacker, om man tänker efter.
Samtal på simskolan
Igår på simskolan träffade jag en liten, supergullig tjej. Hon babblade på hur mycket som helst. Förstod knappt vad hon fick allt ifrån. Men det var rätt roligt
"Hej. Vad heter du?"
"Catharina"
"Jaha..."
lite senare:
"Men vad heter du?"
"Kommer du inte ihåg?! Catharina heter jag"
efter det sa hon mitt namn heela tiden. Typ "Mamma, det här är Catharina". "Det kanske inte Catharina förstår", "Vet du, Catharina..."medans mamman förläget tittade ner. De verkade väldigt olika, mor och dotter.
"Vart ska du åka nu?"
"Jag ska åka hem. Du då?"
"Jag ska åka till mina systrar"
"Vad kul!"
"Vem bor du med?"
"Med min mamma och pappa"
"Jahaaa, jag trodde du bodde med din pojkvän!"
Sötaste ungen ever. Hon stod och babblade med mig ända tills jag var tvungen att springa till bussen. Till och med i hallen. Hon: "Jag såg ett par jättefina skor här innan. Men nu är de borta. Tror du de som hade de har gått hem, eller tror du tjuvarna har tagit de?". Gulligaste filosofen ever. Visst?!
Ändrade planer
Fick reda på att jag var tvungen att gå på kurs imorgon, med simskolan. Det är inte det att jag inte vill gå på den, men inte just imorgon! Och det finns ju egentligen ingen giltig orsak till att inte göra det, så jag antar att jag måste. Grejen är bara den att jag nu mentalt hade inställt mig på att sola och gå på stan imorgon. Främst gå på stan då, och nu kommer jag inte hinna det! Jag som måste köpa de där skorna. Tänk om de tar slut. That's my big problem. Plus att jag måste upp grytidigt imorrn, för kursen börjat klockan nio på Fyrishov. Yes, jag är så laddad på att inte få någon sovmorgon, not. Hoppas det regnar imorrn.
I alla fall så är Danmark väldigt fint på sommaren
Promenad i solskenet
Jag sitter på fysiklektionen och lyssnar på provgenomgången. Jag missade ju ändå de sista uppgifterna på provet, eftersom jag var tvunrgen att gå, så det känns rätt värdelöst att lyssna. Jag orkar inte bry mig. Tidigare gick jag en promenad med A och J ned till Ångström och kollade på någon tävling. Sedan checkade vi båtarna till forsränningen. Det är otroligt varmt ute. Solen skiner, glada miner. Jag vill bada ute med simskoleungarna idag! Här kommer ett citat. Jag hade lust att kladda litegrann.
Värt att tänka på? Visst?
Långt hår
Jag lyssnade inte på vad alla runt omkring sa. Jag ville testa något nytt. Det är inte så att jag sitter och grämer mig och ångrar att jag gjorde det, men jag funderar såkalrt ändå. Det är klart att det är skönt med kort. Särskilt nu när det är så varmt, men om jag inte klippt det, hade det nog varit sådär långt nu. I alla fall nära inpå! Alla sa att jag hade så fint långt hår, och absolut inte inte fick klippa av det. Och nu efteråt inser jag att det, faktiskt, var fint. Men men. Det växer ju ut igen.
Trädens saga
Tankarna vandrar vidare.
I en grön buss. Med huvudet lutat mot handflatan. Trött. Klarblå himmel, gröna slätter. Skit. Det luktar skit. Försöker spara på andningen, men det går ju inte. Suckar. Tuggar. Sakta i en särskild rytm. Omedvetet. Tuggummi. Stirrar tomt ut i intet. Ser allt, men samtidigt inget. Hör allt, men samtidigt inget alls. Tittar upp. En bronsfärgad bil. Den var fin. Men. Kanske någon annan också märkt det? Det är inte bara i modevärlden som metallerna regerar. Det senaste dagarna har jag lägt märke till massvis av metallfärgade bilar. Jag menar, det lär ju inte var en slump att man helt plötsligt ser sex stycken på en bilfärd på bara några kilometer. Jag talar då främst inte om silverfärgade, utan det är faktiskt guld som dominerar. Tänka sig, vad modevärlden påverkar ändå.
Ovan molnen
Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
men det kan va' svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
men det hjälper sällan dan' som har blitt våter
Och när vännerna försvinner
eller kärleken tar slut
då ser man allt med lite andra ögon
Och man övar sig och långsamt
blir man bättre på att se
skillnad mellan sanningar och lögner.
Allting kan gå itu,
men ett hjärta kan gå i tusen bitar
Säger du att du är min vän
så är du säkert det.
No words
Jag förstår vad de menar med storlek noll nu. Ja, jag visste innan också, men tänkte ändå inte på det. Vissa kroppar är byggda för att vara smala, andra inte. Det är inte så att mina revben sticker ut. Men svälter mamn sig själv, och förändrar kroppen till det som den inte vill se ut som, då kommer benknotorna sticka ut värre än värst. Det ska inte se ut så. Vissa kroppar är byggda för att vara smala, andra inte. Det är när man börjar bestämma saker som inte är bra för ens kropp, som det går snett. Det är faktiskt bra att tidningarna skriver om detta. Det är inte acceptabelt. Men juförsig bestämmer alla över sin egen kropp.
Scary?
Frihet
Att bada är frihet. Att känna det lena vattnet smeka mot huden. Sträcka på sig så långt det bara går. Blåsa ut luften och sakta sjunka mot bottnen, för att strax ta några kraftfulla tag mot ytan. Ta en djupt andetag med huvudet äntligen ovanför ytan. Vända sig om på rygg och sparka med benen, slappna av och flyta. Därför älskar man att bada. Därför älskar man sommaren
Ska vi springa på vågorna mot solnedgången?
Naturkunskap slutuppgift
Sitter i skolan. Idag tog jag en välbehövlig sovmorgon.t Hade suttit uppe hela natten och skrivit manuset till ett seminarie i Naturkunskap. Jag pradade om mat och jordbruk. Och det gick rätt bra ändå. Jag pratade om lite tallt möjligt jag kokm på under tiden. Men snackade nog inte för kort i alla fall. Tror jag. Är jättenyfiken på vilket betyg jag fick. Svenskan kommer jag nog inte sänka mig i, men det känns som att det var väldigt, väldigt viktigt för naturkunskapen.
Alex tror att första maj infördes för att folk skulle kuna supa dagen innan, och inte för att man införde en ledig dag för alla arbetare för jättelänge sedan. Nej nej. Det var verkligen inte därför. eller vad tror ni?
Manchester United vs. AC Milan
När vi nästan gett upp hoppet, då kommer det! Det stod 2-2 mellan Milan och Manchester United när Ronney på tilläggstiden gör 3-2. Yes. Trots 8 skadade spelare lyckas de berga hem segern. Inte samma målfest som under förra Champions League-matchen mot Roma, men med bara fyra ordinarie spelare från start, och en tveksam backlinje, kunde man inte annat än pusta ut. Manchester United äger. De kommer vinna ju!
Riktigt spännande match om en vecka!
Storlek 32
Tack. Bara så alla vet är jag en sjuklig kvinna, omdet inte är så att jag är kortare än 140 cm, vilket jag inte är. Här kan du läsa, så du förstår vad jag menar:
http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1053720,00.html. Jag har faktiskt fått höra att jag ser frisk och kry ut! De menar att man inte kan ha strl 32 om man är över 140 cm, annars är man sjuk?! Va? Jag är inte det minsta sjuk. Verkligen inte. Juförsig kan jag inte alltid ha typ sådana kjolar som 7-åtingen har, på grund av min rumpa... Men hallå, jag drunknar i strl 36! Och jag har ett midjemått 2 cm större än en åttaåring. Då vet vi, men låt mig ha det. Och sluta tjafsa om den storleken nu då. Det finns människor som måste ha den. Så är det bara
Borta, puts väck!
Alltså nu börjar jag bli riktigt orolig. Men jag fattar inte. Har en biblioteksbok som är borta. Är helt säker på att någon tagit den från mitt rum. Man kan inte låna om den mera, och jag fattar verkligen itne vart den tagit vägen. Känns som om jag har letat precis överallt. Grejen är den att jag blev kalr med den jättefort, och så sa jag till min syster att den var bra, och att hon borde läsa den, och sedan dess har den varit borta! Hon hävdar bestämt att hon absolut inte tagit den. Men jag tvivlar. Något kan inte bara försvinna sådär. Vet precis vart jag lade den ju. Åååh, vad ska jag göööra?! :/ Vill inte betala massor av pengar för den boken! Nu i efterhansd så tycker man den är dålig, inte värd att betala för. Grr. Vad sur jag blir.
Jag vet inte ens när bussarna går.
Bara så ni vet kanske inte jag kommer till skolan imorgon, efter som jag hatar
www.ul.se. Det går inte ens att söka en endaste resa. Därför blir jag bara fett sur, och pallar inte åka. Sämsta, jag ska ringa och klaga! Hahaha, not. Men jag lackar på sånt här, så onödigt. Hur ska jag veta när jag ska gå upp nudå? :/ Det är sånt här drygt jag inte pallar med. Så är det bara.
All you are looking for
Jag måste bara skriva ett sista inlägg innan jag ska gå och lägga mig. Till en början tyckte jag dethär linnet bara var töntigt, men nu har jag insett hur sött det är, och funderar till och med på att köpa det. Jag vet, värsta revolten. Men det är väl sött? Gillar i alla fall färgen väldigt mycket! Rosa var inte min grej riktigt... men blått var hett!
Eller vad säger ni?
Ja, jag måste köpa! Så sweet. Mamma!
Tror du blommorna gråter?
Tror du blommorna gråter
när männskor inte ser på dom?
Tror du blommorna gråter
när ingen bryr sig om?
Nej, och nej, det tror jag ej
men en sak vill jag säga dig
Att det finns männskor som är små
och som inte någon ser på.
That's a sad one. But I really like it. Det finns så många människor i skuggan av andra, som glöms bort och försvinner i mängden. Som suddas ut från ens minne, lika snabbt som de dök upp. Med sänkta blickar och skygg hållning går de genom livet. Är det rättvist då? Varför ser vi de inte ens?
Guess what I'm doing?
Det är nästan lite pinsamt att skriva det, men nu sitter jag här, framför datorn med en fat med morötter, gurka och dipp, samtidigt som jag klunkar enorma mängder vatten. What? Ja, precis. Vad händer? Jag har återgått till mina goda matvanor (okej, dippen kanske inte var det allra nyttigaste, men ändå). Ni som inte tror på mig, you're losers. I'm gonna win. Haha. Mat är gott. Och kommer alltid att vara.
Båttävling
Nyss hade vi en tävling på fysiken. Den gick ut på att man skulle bygga en båt av en playdo-deg. Jag och Alex byggde en mega-masiv flotte. Den som kunde lasta flest kulor på sin båt innan den sjönk vann. Konstruktionen på vår båt var inte särskilt genomtänkt, om jag ska vara ärlig. Den var mest fin. Men så kom vi också på delad sistaplats, med en båt som sjönk utan någon som helst last. Fast jag kände att vårt lag var det bättre av de som delade på sistaplatsen, eftersom vår båt var både fin och dålig, medan deras var ful och dålig. Vad är bäst?
På tal om sjunkande båtar. Titanic. Jag säger bara Titanic. Älska. Bäst någonsin.
Lurad!
Ibland är jag faktiskt bra. Ja, nästan så att jag är lite stolt sådär. Inte för att det är någon jättebragd eller så, men det känns ändå coolt. Jag lurade Anna. Så grundlurad. Men nu vill hon knappt erkänna det. Haha. Såhär var det: Annaa snackade med mig på msn, och berättade att hon pratade med nån snubbe. Jag frågade hur han såg ut, och hon skickade bild. Då fick jag en genial cattis-idé! "Jag döööör, Anna det är ju min kusin!" Och vips var jag indragen i världens skämt. Det var otroligt kul, när jag drev med henne hela kvällen, och innan jag hunnit avslöja att det hela var ett skämt stängdes internet av. Yes. Ni undrar säkert hur jag kunde veta så mycket om denna okända kille?! Men jag tjorvade till det helt enkelt, sa att våra familjer var i släktfejd, och inte ville att hon skulle nämna mitt namn, eftersom vi skulle träffas för första gången på väldigt länge, på fredagen (på släktträff). Jag sa att det skulle bli pinsamt för mig att träffa honom, om hon pratat om mig med honom. Det roligaste var på fredagen när anna ropade på mig: "Cattis! Kom!". "Visst är du alltid glad?" Jag bara "Jaa.." och skrattade. "För jag påpekade att han alltid var glad, och då sa han att det låg i släkten!" Hahahaha. Hur som helst så kunde jag inte sluta när jag börjat, så jag höll på hela veckan, ända till dagen efter den oexisterande släktträffen... Då mesesade jag värsta längsta smset som spårade totalt. Och väl i skolan hävdade hon att inte gått på den (?!) förrrän på förrän på fredagen. Jaja, Anna. Det är okej. Det är faktiskt okej att bli lurad. Det är bara det att jag ofta är väldigt extrem.
Skönheten och odjuret
Det var en gång en rik köpman som hade tre döttrar. De två äldsta var var lynniga och själviska, men Skönheten - som var yngst - var både snäll och rar...
Så börjar sagan om skönheten och odjuret. Jag funderar på om jag också måste börja med att skönhetens pappa var en rik man... Nästan så att jag funderar på att skriva om Askungen istället. Man skönheten och odjuret är så man smälter. Vackert. Där insidan är det enda som spelar någon roll. Är det inte så det alltid borde vara?
Bikinis på nelly.se
Palla bry sig
Igår drog jag ned på stan en snabbis för att kolla efter present åt mamma och på skor. Jag kände mig fett scab. Hade typ på mig en mjukiströja, gympaskor, jeans och en stor halsduk, för det var lite småkyligt. De enda stället jag kände mig någorlunda hemma på var på bokhandeln (Var tvungen att kolla när Systrar i jeans - Fjärde sommaren kommer. Den översätts till svenska nångång i maj!). Där går det runt massor av människor som inte bryr sig ett dugg, och det är lätt att smälta in och försvinna. Så skönt. Så skönt att bara gå runt där inne med fula kläder och bara vara. Det är så drygt att gå runt på stan, och man känner att folk kollar på en. Just när man bara inte pallar bry sig. Och så ser man människor som verkligen bryr sig... Man blir lätt påverkad av det. Så lätt att börja bry sig i alla fall. Men ofta jag pallar. :)
Dokumentation; blå klänning
(chips inom parentes)
Vet ni när chips är som godast? Nej, det visste inte jag heller, förrän idag. Efter att ha joggat vid elljusspåret kom jag hem, och det första jag åt var chips som låg framme. Ja, aldrig någonsin har några chips smakat så otroligt gott. Dock blir det lätt för mycket chips, så jag fick tygla mig lite. Ni vet, jag är ju nyttig nu ju. Jag har dock ingen som helst ork eller inspiration till att skriva sommarjobbsansökningar eller sagan. Dåligt jobb jag gjort idag. Jag är inte direkt stolt över mig själv (förutom att jag tagit en joggingtur då, förstås. Det var riktigt skönt). Har ni märkt att jag skriver alldeles för många parenteser ibland. Men det har liksom blivit en kul grej, så ibland spårar jag totalt, så att halva texten består av parenteser. Jag vet inte, ni kanske inte ens läser i parenteserna. Men oftast är det de som är de roliga. Och det är nog svårt att fatta ibland annars.
Detta är utsikten från mitt fönster. Ingen aning om när på dygnet jag tagit det. Men tyckte om det i alla fall. Fotografen är såklart jag själv :)
You look great!
För mig är det faktiskt väldigt mycket att ha 50 unika besökare på en dag. Jag blev jätteglad när jag checkade statistiken. Hur som helst håller jag på att skriva en saga för tillfället. Uppgiften är att man ska ta en gammal saga och skriva den i ett modernt perspektiv. Jag valde skönheten och odjuret, och den börjar väldigt sorgligt. (kan nog inte lägga upp det på internet, då kommer de tro att jag fuskat XD). Jag var och testade kläder på KappAhl någon dag (ja, jag blev också överraskad, men de har en del fint), och såg till min förvåning den här söta klistermärket påsklistrar på spegeln. Det är typ deras reklam-trick för tillfället. Gulligt, tycker jag. Från mig till dig.
Lägg märke till att någon försökt skrapa bort där vid t-et. Kanske trött på alla lögner? Men nej. Alla är fina på sitt sätt. Eller hur?!
Parfymtrubbel
Jag gjorde en tabbe igen. En parfym jag tyckt luktat gott valde jag att testa. Och mycket snart insåg jag mitt misstag. Det luktade spya på handleden. Jag har insett det nu. Enligt mig finns det tre sorters parfymer: De som luktar spya (kan vara svåra att upptäcka, då de kan verka lukta gott från flaskan. Därför tipsar jag alla om att alltid testa en parfym innan ni köper den! Ni kan få en obekväm chock senare annars...), de som luktar godis (de söta parfymerna som luktar jättegott i affären, men man tillslut blir drogad av. Man riskerar kväljningar. De blir så lätt för mycket...), de som luktar gott! (behövs några kommentarer? Någon sort mix av blom- och naturdofter, men en gnutta vanilj kanske. Men blir det för mycket av det, övergår det genast i kategori 2. Men sedan får man rangordna de här. Vissa luktar jättegott andra bara okej. Hitta din egen favorit!)
Ni får ta allt detta med en nypa salt. Det är ju ändå jag som skriver. Och så kanske jag har någon speciell hudtyp som får de allra godaste parfymerna att lukta äckligt. Jag menar, ni luktar säkert fantastiskt i de. Tänk bara på att aldrig uppge parfym. Det ska man faktiskt hålla hemligt. :) Jag är hyperglömsk, så parfym är det inte vanligt att jag kommer ihåg att använda. men i alla fall!
När jag blir stor
När jag blir stor vill jag jobba med något som jag tycker är roligt. Min pappa tycker jag ska bli toxikolog eller något annat viktigt jobb. Människor med sådana utbildningar är sådana som behövs. De är efterfrågade, och tjänar väl bra. Jag menar, de överlever inte bara, utan överlever med stil, skulle man kanske kunna säga. Men är det värt att överleva med stil, om man ändå inte tycker det är särskilt roligt? När jag blir stor vill jag fortsätta rita, skriva och sjunga (dock inte för andra, är jag rädd). Det är sådant som jag tycker om. När jag är ensam hemma, sätter jag mig gärna vid ritblocket, eller skrivboken (okej, datorn också). Kanske trallar på någon sång eller spelar piano. Det är sånt som jag tycker om.
Slarvig kolteckning
It's gone!
Andas in. Andas ut. Coola ner. Nej, jag orkar itne. Jag vet att det är mitt eget fel. Jag borde varit snabbare. Men oftast tar jag saker så självklara. Tänkte inte att något så underbart bara kunde försvinna. Puts väck, borta. Okej. Jorden har inte gått under. Ingen har dött. Men klänningen jag bloggade om för några dagar sedan är slut. Den gröna. Ja, jag hade precis bestämt mig för att ta grön. Grön. Jag som älskar grön. Min favoritfärg och allt. Hur kunde jag ens fundera på att ta gult? Till min fasa ser jag att den gröna är slut. Dvs det finns ingen grön klänning bland de andra. Bara för det tycker jag nu den gula ser smutsgul ut, och har just upptäckt att de kallar den grape och inte ens gul! Åhh, jag vill ha den! Vad ska jag göra?! Ska aldrig mer blogga om något jag vill ha. Det försvinner bara (okej, den gula var fin!).
Sega datorer gör mig frustrerad
Jag har verkligen inget tålamod för sega datorer. Man bara kokar inombords när man ser hur datorn tänker, sakta, sakta, och tillslut kommer fram till att den ska visa startsidan för blogg.se. Sedan dröjer det några timmar innan man sedan är inloggad. Helst kollar man abra bort för att slippa bli iriirterad. Man föredrar jua tt bli överraskad över att datorn blivit så väldigt snabb!
Jag har varit nere på stan och letat presenter och provat skor. Ska blogga lite om det senare. Nu ska jag springa ner och äta chickenburgare från MAX, med en massa onyttig pommes frites och juice. Ciao så länge!
Tänk om.
Något som har hänt kan inte suddas ut. Det kan inte försvinna. Hur mycket vi än önskar det, kommer det finnas kvar. Vi kan inte ta bort något som redan är ett faktum. Det är ingen idé att säga "tänk om.." För "tänk om" finns inte förrän det inträffat. Varför oroa sig? Varför tänka på det?
Tänk om inte det hade hänt. Hade det varit annorlunda då? Nej, för det hade redan hänt. Det skulle redan hända innan vi hann tänka varför det hände. Innan vi oroade oss för varför det hände och dess orsaker, var det redan så. Inget vi kunde ändra på. Varför försöka tänka hur livet skulle vara utan denna händelse, när den är en del i livets pussel. Kanske skulle jorden gå under, för allt det som hände efter det skulle inte heller hända, för det hade ingen grund från vilken de nya händelserna utvecklade sig. Säg aldrig tänk om, risken är du drunknar i tankarnas bottenlösa djup, och du ångrar att du började tänka på det. Tänk om du inte börjat...
Vem är normal?
"Vem är den kostigaste på skolan?"
"Vadå konstig? Vad menar du med konstig egentligen?"
"Onormal, skiljer sig från normen..."
"Hur vet man att någon är onormal då? Vem bestämmer det normala? Man vill väl hellrre vara onormal än normal, så man skiljer sig från mängden. Men säg nån som är konstig då..."
"X"
"Jaha, men det är ju typ normen på den här skolan..."
Ja, vem är det egentligen som bestämmer huruvuda vi är onormala eller normala. Är det bra att vara normal eller? Är det något man ska sträva efter. Varför ska vi alltid vara som alla andra?
Stressen som ett åskmoln ovanför oss
Jag är inte ens stressad. Inte ett dugg. Det är konstigt. Jag har blivit immun mot stress. Imrogon på morgonen ska jag skriva nationellt prov i engelska A, och senare på eftermiddagen har jag ett fysikprov som jag inte pluggat till än (funderar på att göra det nu). Men ändå är jag kolugn. Det är nästan lite kusligt vad van man blir med stressen. Man lever vidare. Lådsas inte om som att det är något som händer. Men vad ska man göra liksom?
Fysik som vanligtvis är stressfaktor nummer 1.
Det finns ingen stress mer. Inget finns.
Hur vet vi att vi finns? Vet vi ens? Jag vet. Jag äter, därför lever jag.
Det regnade idag
Idag var det en skön dag. Men ganska konstig. På förmiddagen regnade det, och på eftermiddagen promenerade man till stan i solskenet. Senare kröp en konstig känsla över mig. Det var något konstigt i luften. Det var inte bara jag som märkte det. Och komisk nog sa jag: "Det känns som om det nu kommer bli ännu värre väder" Och så rätt jag hade. När jag och en kompis satt inne på Stadsbiblioteket och pluggade fysik hörde vi hur det smattrade hårt mot taket ovanför oss, åskans dova muller och vi såg blixten lysa upp i skymningen. När vi sedan gick till träningen såg vi snö på vägarna, som vi sedan insåg var hagel. Varma sprang vi genom spöregnet efter träningen. Jag önskar att vi kunnat springa i bikini. Det var underbart skönt, men väl ombord på bussen kände vi de dygnsura kläderna klibba mot kroppen, och de kalla skorna frysa tårna. Jag vill ha mera regn. Sommarregn
Utmaning provhytt!
En dikt.
Darrar. Sluta nu. Andas in, andas ut.
Ååh. Slappna av.
Fryser du?
Igen. Jag märkte det inte ens.
Nej.
Värmande Kärleksfrost.
Visst är den ganska fin? Jag har skrivit den för länge sedan.
Det blir bara så ibland
Och jag som typ hade planerat min ekonomi. Det känns som det kommer bli en massa oförutsedda utgifter. T.ex. måste jag köpa boken. Har gett de första tre till min syster. Så hon lär ju få den fjärde också. Bara det att hon redan fyllt år och nästa present bör komma vid jul. Hm. Så typsikt mig att ha planerat. Jag älskar att planera. Man känner sig så viktig. Älskar att ha ordning och koll.
Jag älskar det suddiga i bilden. Det som vittnar om en osäker framtid. För visst behöver man inte planera. Samtidigt tar man ju dagen som den kommer. Slår upp ögonen på morgonen om man har lust. Och fortsätter att leva. Livet.
Systrar i jeans, Fjärde sommaren
Åh, Lycka! Ni anar inte vad glad jag blev. Min syster kom hem och sa att det hade kommit ut en fjärde bok i serien "Systrar i jeans" som jag skrev om här om dagen. Men till en bbörjan var jag helt säker på att hon drev. Eftersom jag och min andra syster snackat om att vi verkligen hoppas att det ska komma ut en ny bok. Hon brukar driva med oss, och jag hade inte lust att bli fett sur på henne för det. Men sedan hittade jag den ändå på en bokhandels hemsida. Jag blev typ Happy! Iih. Den har inte kommit ut på svenska än, men. Jag har typ lust att skriva brev till författattaren. Hon är så otroligt bra. Med ett enkelt språk fångar hon läsaren totalt, helt fullkomligt. :D
Une robe pour moi
Snart är det sommar och sol, och jag måste köpa en söt klänning. Har hittat en ny, som också är supergullig. Nu blev det lite knepigare att välja färg, och jag känner att jag behöver rådfråga någon. Jag vill hemskt gärna ha en gul klänning, men ändå är grönt jättesnyggt ju.
Vad tycker ni? Snälla,
vilken färg?
Vitt ska nog min syster köpa.
Boktips
Äntligen funkar statistiken igen! Inte för att det är särskilt många som besöker min blogg, men det är ändå kul att se. Jag hade hoppats på solsken idag, men icke. Låg i sängen hela dagen och snusade, för jag är sjuk. Ja så värst är det faktiskt. Nu på kvällskvisten har jag tagit en dusch, efter att ha jag börjat piggna till och suttit i stor cup-t-shirt framför datorn och bloggat hela eftermiddagen. När jag inte sov (på dagen) läste jag ut den tredje boken i Serien
Systrar i Jeans den heter
Tredje sommaren. Böckerna är så otroligt bra. Och om det är någon som inte läst, så vill jag upplysa er om att författaren heter Ann Brashares. Världens bästa böcker. Man älskar dem.
Can you see the sunshine? Waiting for you, in the morning.
Cattis goes nyttig
En ny vecka har påbörjats och jag har bestämt mig för att bli nyttig. Min kära kusin, som förövrigt är sötast i världen, berättade för mig att han gjorde av med hela sin månadspeng på godis. Då föreslog jag att vi skulle ha godisförbud tillsammans. Fiffigt va? Den bästa sidan av Cattis börjar skymta. Dessvärre råkade jag äta godis samma kväll (ja, jag är fortfarande glömsk!), men vi kom fram till att det inte gilltes. Om någon av oss bryter det måste vi betala 60 kronor till den andre (hans månadspeng). Och jag var ju såklart inte sugen att betala det första dagen, liksom. Hur som helst så åt jag havregrynsgröt nu ikväll, för att testa om jag fortfarande kunde äta det. Och visst, det gick ned. Kom fram till att det var godast med lingonsylt till. Så från och med nu är det min frukost. Inte illa va? Beach 2007. haha. Har förresten checkat in lite nya bikinisar. Hittade bara en (hör och häpna) i min garderob. Fattar inte vad jag har gjort av ala andra :/. Borde nog rensa där. ciao sålänge
Jag har hittat supersöta skor!
Det är så typiskt. Precis när man äntligen är klar med ett inlägg och ska posta de, så försvinner det! Och hipsvips är man inte inloggad längre, trots att man bara varit inne 20-30 minuter. Det är det som gör att man funderar på att sluta blogga. man pallar helt enkelt inte med dessa plötsliga förändringar. Man får spunk.
Hur som helst var det inte vad mitt inlägg handlade om. Nej det handlade om att jag hittat ett par supersöta skor på Nilson. När jag på affären sa till min syster "Ååh, det är precis såna här skor jag har letat efter överallt! Men bara att jag skulle vilja ha vita..." svarade killen som jobbade där "Det kommer in vita om två veckor". Gissa om jag blev glad?! Så glad att jag nästan funderade på att köpa de svarta också. Helt plötsligt var de, de finaste i världen. Ett par enkla tygskor i snörning, av för mig, okänt märke, var huxflux underbaros! Kolla själv:
Tussilagon vid vägkanten
Snart är det sommar, och jag behöver shorts
Till min stora förvåning hittade jag en mapp på datorn med bilder jag fört över från påsklovet. Alltså till den dator som inte dött. Jag brukar nämligen alltid föra över till en anna, därför blev jag lite surprised. Det var ett bra tag sen jag skrev ett inlägg med bilder, så nu kommer det nog några.
Men först. Dessa söta shorts hittade jag på H&M. Men vilken färg ska jag ta? Sart, khaki, eller beige? Svart är jag nästan säker på. Men kanske jag ska köpa två?
Vilka tycker ni?
Mycket snyggt på min ära!
Lyckans gåta.
Stackars alla ensamma människor. Utan skydd. Ingen trygghet eller hamn att söka sig tillbaka till. Såg en gubbe vid bussen idag. Han låg där ensam med neddragna byxor. Polisen kom och hämtade honom. Tänk allt som försvunnit, och man förlorat. Hur lycklig man är egentligen. Jag har så mycket. Jag har mer än nog. Jag har allt jag behöver. Människor som älskar mig, omges jag av varje dag. Jag är så lycklig. Men varför har alla det inte så bra som jag?
I skolan
Klockan är redan mycket. Jag har lektion, och borde egentligen engagera mig. Men det är en lärarkandidat som håller i det hela, och det gör att jag faktiskt inte orkar lyssna. Helst vill jag läsa. Vi har prov på torsdag, och om jag ska hinna svara på instuderingsfrågorna måste jag ha läst det nu. Känner att vi borde få jobba för oss själva en stund. Jag får inte ut något av denhär lektionen. Dessutom ska jag jobba direkt efter. Och jag som är så trött. Känner mig rätt så seg. Har sovit alldeles för lite i natt. Jag läste för länge. När jag börjat på en bok, måste jag nästan alltid läsa klart den. Så är det bara.
nu ska jag lyssna.
För ett ögonblick
Jag och min bror X diskuterade härom kvällen om vad ett ögonblick var. Jag blinkade en gång med ena ögat och sa det var ett ögonblick. Då sa han att ett ögonblick var enligt forskaruppgifter mellan två och elva sekunder. Det är omöjligt att diskutera med honom. (Han är tiotusen gånger värre än mig, människor) Han ger sig aldrig, även om han bara har hittat på det hela. Jag blinkade med ena ögat och sa att en flirt kunde ske på ett ögonblick. Även fast den inte varade i två sekunder. Man minns ju den. Kanske är man osäker på att den verkligen hände, för att det bara varade detta korta, lilla ögonblick. Sedan förklarade jag att det kundes känna som att tiden stod stilla, fastän klockan snabbt tickade förbi den 11 sekunderna som var gränsvärdet. Har då detta ögonblick förvandlats till något annat? Jag anser att ett ögonblick är psykiskt. Det är känslan man sparar, som för en liten stund fångas i det vi kallar ett ögonblick, är en minnesbild, eller film. Det är abstrakt. Jag blev ganska irriterad när bror X bara hade drivit med mig, angående forskningen...
Ett ögonblick, en evighet, föralltid och nu. Vart är du?
Tillbaka till verkligheten
Vissa dagar är inte som andra. Man känner det i luften. Tillbaka i skolan möts man förstås av leende drömmare, men också människor med dyster uppsyn och ledsna ögon. Man döljer något bakom en mur, en fasad. Vissa människor har stela leenden, där inte en enda solstråle kan leta sig igenom den täta muren för att man ska kunna förstå vidden av problemet. Några människor ser plågsamt sårbara ut. De gör knappt ett försök till att dölja det. Man blir rädd för att visa ömhet. Fast egentligen bryr man sig. Man hör i tystnaden. Som rop på hjälp.
Sista påsklovsdagen satt och solade på altanen på vår baksida. Det kändes precis som att jag hade sommarlov. För ett ögonblick trodde jag det också. Allt kändes precis så bra det kunde vara, under en stekande sol på en klarblå himmel, sittandes i en blå solstol med randig dyna.
Under påsklovet läste jag ut "Andra sommaren" inatt. Där Lenas hjärta krossas i den värsta mardrömmen man kan tänka sig. Tidigare under lovet läste jag den första boken i serien "Systrar i jeans". Verkligen en rekommenderad bok. Jag älskar hela serien. Grym författare. Fångar verkligen känslan. Man dras med i boken, särskilt känslomässigt.
Min dator är död
Det var ett par dagar sedan jag bloggade sist. Min dator har gått sönder, och med den alla bilder. Jag önskar nverkligen att den ska börja fungera igen, men är inte säker på att min önskan kommer att gå i uppfyllelse. När jag satte på den i lördags morse började den pipa, en lång, ihålig ton. Nej. Jag stängde jag av den. Och satte på den ungefär tio minuter senare, men med samma reslutat. Jag hoppas "Tredje gången gillt" funkar den här gången. Men för mig brukar det oftast bli femte, eller typ artonde gången gillt. Jag skjuter hela tiden på det. Vågar inte sätta på den för att åter igen inse att alla minnen är som bortsuddade. Men om den fungerar ska jag fort föra över ALLA bidler på en cd. I säkert förvar. Hursomhelst så ska jag nu försöka konvcentrera mig lite, och skriva ett stolpmanus till en redovisning imorgon. krams så länge!
Fredag den trettonde
Det känns som alla smygit omkring som på nålar, för att inte råka illa ut idag. Men jag hade helt och hållet glömt bort tills för ungefär en timme sen. Kanske är det bäst så. Att man glömmer bort. Annars blir man nervös och klantig och allt går snett. Har hursomhelt haft en supermysig dag med syster G. Men trött på shopping blev till och med jag till slut. Det måste jag erkänna.
Godnattkram från mig till er!
Ronaldo stannar i Manchester U
sådant som jag önskar mig
På sätt och vis önskar jag att det var september redan nu. Men då skulle ju hela det underbara sommarlovet vara slut, och jag skulle ändå vara lika trött och slut som nu. Men september vill jag ha av en orsak: Jag fyller år. Det är inte det att jag vill bli äldre. Nej jag trivs bra med min ålder. Jag vill vara 16 så länge det går att vara sexton. Det är en bra ålder. varje ålder är en bra ålder. Flera av mina ompisar längtar tills de blir äldre, istället för att njuta av den korta tiden man upplever i den ålder man lever i. Just nu kännd det som att sexton är den bästa åldern, den absolut bästa ålder, för mig. just nu. Men det var itne det jag tänkte säga, utan att jag önskade mig en cykel. En cykel, en jättestor spegel och en mobil. En Nokia som är svart (skinn typ), och har spegel på sig. Minns inte vad den heter. Det kanske är denhär 7373. Den var i alla fall mkt fin!
Vi har inte alla gener för strl XL
På tal om klänningar. Jag letade som tidigare nämnt klänningar hela dagen idag. Varför hör man ständigt att fetman ökar i hela världen, när det ändå bara finns de största storlekarna kvar i butikerna. Det är klart att folk väljer att äta upp sig en storlek, hellre än att gå naken. Nejmen, jag fattar itne. Kan de inte beställa in elelr producera fler kläder i mindre storlekar?! Det är ju de kläderna som går åt ju!
Definiera ordet ful
Alldeles nyss läste jag ett inlägg. Minns inte från vilken blogg det var. Någon på bloggtoppen (leta om du är vetgirig). Denne hade skrivit om hur ful hon kände sig när hon dagligen stötte på söta människor, som utan att anstränga sig lyckades se så fina ut. (Bör tilläggas att hon såg väldigt söt ut). Hur som helst förstår jag inte. Alltså. Vem är det egentligen som kan säga att någon är ful? Vadå ful? Vad menar med det egentligen? Är man ful när man inte ser ut som alla andra, eller när man inte ser ut som samhället anser sig veta att man ska göra? Är det en rädsla för det okända? Det värsta som finns är när man hör spydiga kommentarer om folk, angående deras utseende. Vad ful hon är. Oj han var ful. (Grr..Ditt ansikt är ful själv! Haha, jag skojade). Man kan inte döma någon efter deras utseende, och inte heller säga att någon är ful. Förr i tiden var det fint att vara tjock, nu är det det mest föraktade i dagens samhälle. Man ser ned på de tjocka människorna, men prisar de smala. Dessutom, vart man än går, ser man att folk tittar på en. registrerar, och, kanske omedvetet, sorterar in en i en kategori, beroende på utseende. Det spelar faktiskt ingen roll hur man ser ut. Och jag tror att, även fast man kanske inte har det mest fördelaktiga utseendet, utåt sett, så blir man tusen gånger sötare än den mest spacklade tjejen, om man har en fin insida. Säg aldrig att du själv är ful. Kolla dig i spegeln och säg: Jag är fin på mitt sätt. På så sätt är vi alla fina. Men det bästa är att vara fin inuti, det är den skönhet jag önskar mig mest.
Min dag idag
Alldeles nyss dunkade min huvudvärk i takt med ilskan som pumpade genom kroppen. Jag kunde inte komma in på bloggen. Jag pallade inte. Satt framför datorn och tröck i mig en mjuk, varm kokosboll och ännu en chokladmuffins (bara för att de låg framme). Sköljde ned alltihopa med ett glas vatten. Friskt, rent vatten. Det enda som egntligen var gott.
Jag lyckades gå upp rätt tidigt idag. Detta till stor del på grund av att jag var tvungen att ta en vända till stan (och för att jag satt väckarklockan på ringning). Imorgon är det nämligen dags att åka på bröllop igen, och tanken var att jag skulle köpa en klänning. Ville nämligen se lite glatt vårfin ut. Men efter att ha rensat hela stan, och provat sisådär 21 klänningar (eller fler, jag är seriös) så fick jag ge upp. Det fanns inte en endaste som var precis jag. Ingen som var fin nog till ett bröllop i alla fall. Ett tag funderade jag på att köpa hem tyg, och sy min andra klänning, som jag skissat upp. Men mamma hindrade mig i sista stund. Grejen är den att jag skulle kunnat köpt flera klänningar. Som jag till och med skulle ha kunnat använda. Problemet är bara det att ingen egentligen kändes riktigt som jag. Om ni förstår var jag menar. Vissa kläder kan man gå runt i visst, men det är inte så att man riktigt trivs i de för det. Det funkar men inte mera. Och då känns det bara onödigt. Vi cyklade i alla fall hem igen, jag och min syster, lika glada för det. Hon hade köpt världen snyggaste skor. Livet går vidare.
Därför la mig ned på sängen efter att ha ätit en enorm potion sallad för att läsa Systrar i jeans (den första) för typ tredje gången. Men jag somnade efter ett kapitel, därav denna hemska huvudvärk.
Visa vid vindens ängar
Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Jag ville sjunga om Catharina,
till träklangsflöjter och alcymbal
men vindens toner blir sommarns sånger,
jag bara lyssnar i björklövssal.
Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin.
Det går en flicka i aspelunden,
jag har ett gulnat fotografi.
Med åren blev hon en dröm, en saga,
en ensam vandrares sympati.
Jag ville skriva en liten visa,
där ögonblick blir till evighet.
Men ord blir stumma och toner döva,
och visans tanke blir hemlighet.
Det går en flicka i aspelunden,
jag har ett gulnat fotografi.
Med åren blev hon en dröm, en saga,
en ensam vandrares sympati.
Visst är den vacker? Sjunger den i skolkören :).
skriven av Mats Paulson
Kate moss för Topshop
Bara för att
Allt dethär bara förr att han skulle komma. Okej, jag försov mig, men ändå. Någon kunde väl väckt mig och sagt till? Egentligen är jag inte sur. Jag orkar inte. Sitter bara här och stirrar ner på tangentbordet med megastora läppar (ni vet som det blir efter att man sovit) och ett gult prickigt linne, som egentligen borde göra mig glad. Jag glömde visst bort att jag skulle sola idag, samtidigt som jag la ned tid på att hjälpa till med städningen. Fy så värdelöst. Det enda jag har lust med för tillfället är att sova ännu mera, och ännu mera och ännu lite mer. Helst ända tills det är sommarlov och alla går runt i gula linnen med vita prickar och äter glass (helst McDonald's med varm kolasås). Jag önskar jag satt vid en brygga med fötterna i det sköna vattnet solen värmt upp under den långa dagen. Bara slappna av, inte bry sig. Det gör ont i mina tänder. Jag biter nämligen alltid ihop de när jag sover. På grund av stress kanske? Jag vet inte, men det är rätt drygt, speciellt eftersom jag ofta käken fastnar...
Hur som helst har min tandläkartid skjutits upp fyra månader. Är det någon som vet vilken datum skolan börjar igen? Jaja, jag känner att det bara blir skitsnack. Ciao
Det finns i luften.
Jag känner det på mig. Jag vet det nästan. Vinden viskar det ljudlöst i mitt öra. Drömmer mig bort, önskar. Ja, ibland skapar jag en egen värld inom mig. Blomstrande ljuvlig, där inga bekymmer tar plats. Vänner. Frihet. Drömmar. Orden skapar en rimmande poesi, där fantasin tar överhand, och minnena väcks till liv. Förra sommaren. Tänk om den kommande blir ännu bättre. Precis som jag hoppas. Det blir det vad man gör det till. Tror jag.
Det senaste dygnet har jag inte gjort annat än tryckt i mig chokladmuffins (och smet). Ja, jag är svag för chokladmuffins. Det är det godaste som finns, och man tröttnar aldrig. Funderar på att gå ner och göra några till. Det känns som att det är sommarlov redan. Tidlösheten smyger sig inpå, och man bryr sig inte om klockan. Man bara njuter och är. Så underbart.
På tal om ingenting
Har ni någonsin sett Wild Kids? Det är typ asroligt har jag kommit fram till. Ungarna är jättegulliga. De blir kära i varandra och frågar chans. "Jag skulle också gärna vilja ha en liten ...flicka som jag också kunde få pussas med och så" sa Noa. Han är förövrigt världens sötaste unge. Man vill typ krama, kram, kraama! Dessvärre är han bara tolv åt, men ändå sötast på jorden. Grr, jag vill äta upp! :) Han är ännu sötare än på bilden, och typ supercharmig. Hihi
Manchester United rules
Min blogg är värsta mixen. Ena stunden värsta modebloggen, nästa sportfantast, och ibland tottally spårad filosofi. Men so what, det är faktiskt jag. Hur som helst kan väl ingen ha missat att Manchester United vann den andra kvartsfinalen mot Roma med 7-1 i Champions League. Därmed är de vidare till semifinal, där de kommer möta antingen Bayern München eller Milan.
Vilket motstånd hoppas du på?
Kolla in bilderna, och njuut!
klicka på bilderna för förstoring
Jag hoppas, jag hoppas
Hihi, vet ni vad jag gjort? Jag mailade och frågade Ellos kundservice om klänningen. Detta är mystiskt. Hoppas verkligen på svar. If not, my dream is going to fly away from me. Förhoppningsvis får de in fler om den är slut.
Beautifyl ladies.
Ännu en blå skönhet
Som jag nämnde tidigare har jag köpt en ny klänning. Eller den är väl mer som en tunika, men i alla fall. Den är väldigt Cattis, och jag älskar den redan. En favorit tycks vara funnen.
Check this!
klicka på bilderna för förstoring
Haha, fem typ exakt likadana bilder på rad. Men det var bara för att det skulle se knäppt ut med typ en bild bara, så jag var tvungen att fylla ut lite :). And I love it. I really do!
Ojdå, min tredje blå klänning. Blått tar över i mitt liv. (speciellt nu när den gula inte finns typ..:/)
Beauty and the geek
Isn't it beautiful? Can you feel the love tonight...
Denhär bilden kommer från h&m's hemsida. Divided. Jag tycker den är väldigt, väldigt söt.
Under resans gång
Shoppingdrömmarna går i kras :/
Nej. Jag har letat överallt, men kan ändå inte hitta min älsklingsklänning i sötaste sommargult på ellos.se. Jag förstår inte. Precis ALLA kan väl inte ha tagit slut bara sådär huxflux. Jag vill ha en gul klänning. Jag vill det verkligen, och bara för det så finns den inte längre. Den är bara borta, spårlöst försvunnen. Jag lackade totalt och är jättesur. Bredvid mina gula dröm här nedan kan du se bilden på en annan klänning. Den är väl okej, men man kan ju inte köpa bara för att... Sedan hittade jag en annan söt också. Finns i två färger.
Jag vill ha något gult gult gult!
Om någon lyckas hitta den gula klänningen på
www.ellos.se , så snälla länka den till mig.
Gjorde ett test som visade att jag var shoppingbulimiker. Dvs att jag ofta shoppar jättemkt på impuls, men sedan ångrar mig och lämnar tillbaka. Jag ansågs inte heller bara köpa det jag behöver. Men snälla nån. Om man abra skulle köpa det man behövde, då skulle man ju aldrig shoppa. För egentligen klarar man sig ju på gamla kläder. Det är inte så att man
behöver något mer.
Varför går det inte att ladda upp bilder?
När jag sitter här framför datorn speglar jag mig i fönstret. De svarta träden ser spöklika ut mot den mörkblå himlen. Jag ser min nya klänning, som är lika blå som kvällshimlen ovanför våra huvuden. Jag längtar efter sommaren, när man kan springa ut på morgonen i bikini, för att sätta sig i en solstol och bara sova, sova där hela dagen. Med en bra bok när man solar ryggen. Jag väntar på sommaren, fortfarande.
varför går det inte att ladda upp bilder från paint? Någon? :/
Fel vid registrering av uppgifter:
* Filen du valde är ingen giltig bildfil. Filtyperna JPG och GIF stöds.
Hemma igen.
Nu är jag hemma igen, efter en mysig weekend i Oslo, hos systern. Det var skönt att få komma bort lite, ränna runt på affärer, och slappna av. Jag passade på att köpa en rutig skjortklänning, av märket Encore. Och ja, den är också blå. Alltså min tredje blå klänning. Jag har blivit värsta infulerad. Blue as the water in the ocean. Mitt i vår-oslo började det snö. Det snöade något enormt. Helt konstigt. I morse snöade det här hemma också, men det var för varmt. All snö smälte i samma ögonblick som den mötte jorden. Det kalla snöfyllda molnen sägs komma från Ryssland. Hur som helst spår vädertanterna att det ska bli toppen på onsdag. Dvs a lot of sunshine. Great.
Äntligen påsklov!
Påsklov. Ordet klingar så fint. Som en lycklig fågel som kvittrar från den lägsta kvist. Visst har man klättrat ner några steg på lyckostegen just för att det är så otroligt mycket efter lovet, men ändå finns den där. Den rena och skära lyckan. Precis som när de idag ropade ut i högtalarna "... har varit och gömt påskägg på skolgården. Så ut och leta!" Vad uknde franskaläraren göra, hela klassen sprang ut och ned för trapporna. Man glömde bort att man kunde dö (i maffia) och kastade sig bara ut i friheten. Men nej, inte fick jag något påskägg. Detta till stor del på grund av att jag varit så smart och tagit av mig skorna, vilket ledde till att jag först var tvungen att kuta till skåpet, innan jag kunde rusha vidare ut. Under de sista minuternas lektion insåg jag det. Insåg att jag nu var fri. Fri som en fågel. Och lycklig.
Stilikonen nummer 1
Gissa vad jag har gjort hela kvällen? Jo, istället för att skriva labrapport har jag lekt med ett bildprogram. Tusentals gånger har jag misslyckats, men detta blev helt okej. Gissa varför hon är stilikonen nr ett med stort S? Wow, I really like her style. Gult är hetaste innnefärgen just nu, och jag som hittat en supersöt gul klänning. Den är ett måste till sommarn.
Go Manchester!
Jag borde egentligen skriva labrappoert i kemi. Har inte ens hunnit börja, och jag orkar inte heller, egentligen. Det är förresten kvartsfinal idag i Champions League. Manchester United möter Roma. Den här bilden hittade jag på http://jehona.blogg.se. Vi saknar Larsson, men Cristiano är grym. Go Manchester!
Shoppingfunderare
En annan hade tänkt köpa världens sötaste, svarta nikeskor idag, men till min fasa var slut i min storlek. Okej, det var väl lite att ta i. Det var positivit också. Nu helt plötsligt känner jag mig jätterik. Det är så mycket jag kan köpa, bara för att jag inte köpte de skorna. Gäller bara att bestämma sig för vad. SÅg de snyggaste jeansshortsen ever idag, på Gina Tricot, plus en supergullig jeanskjol. Jag har värsta problemen att bestämma mig för vilken jag ska köpa. Hade tänkt kila in på JCs barnavdelning och testa en klänning som liknar den jag planerat sy. Om den passar är den lycka, och barnavdelningen, man förstår ju att det blir ett kap! Skulle tagit kort på kjolen respektive shortsen, så ni kunde hjälp mig, men jag hade inte kamera med mig. Fast jag har i alla fall köpt en fint resårbälte i färgerna vit/marinblått. Det får väl bli shoppingtime imorrn då. Sak ju få tillbaka min dator också. :)
Jag är blå, jätteblå.
Har ni märkt att jag blivit blå? Jag har på senaste tiden införskaffat två blå klännignar (en jag köpt, och en jag sytt själv) Plus att min bakgrund är blå rosor. Dessutom gick jag runt i blå mjukisbrallor idag på mysdagen. När A ritade på historian, och hade skrivit med stora bokstäver grönt (med grön färg) blått (med blå färg) och rött (med röd färg) viskade hon till mig något i stil med: "Vilken?". Jag pekade såklart på grön, som vanligtvis är min favoritfärg, men då väste hon: "Va? Är du miljöpartist? Cattis, du är ju blå!" Mais oui, biensur.
One - one - one
Vissa dagar är jag förvirrad. Jag hinner inte med. Tankarna korsar härs och tvärs genom mitt lilla huvud, och jag hinner inte riktigt fånga någon av de, i sin helhet. Vissa vill jag inte veta av, andra önskar jag att jag mindes. Idag på idrotten hade vi avslappning, eftersom det är anti-stressvecka i skolan. Vi tvingades tänka på ordet one. Precis, just, one. Man blev helt knäckt, så fort man kom att tänka på något annat blev man helt psykiskt instabil och försökte tänka på one igen. Och när man höll på att somna väckte man sig själv med ordet one. Hur ska jag kunna säga det ordet igen? Jag kommer bli stum på engelskan.
Våren inspirerar
Ni anar inte vad jag såg idag. Mer än alla fjuttiga vårtecken tillsammans. Jag har inte berättat det för någon än, men jag såg faktiskt en humla. Ja, en levande, alltså. Den bara flög omkring där, som om det var den mest naturliga saken i världen. Det är faktiskt inte sommar än, och de brukar inte damma vingarna såhär tidigt. Nu låter det som att jag var asglad över att se en humla. Dessvärre var jag inte det. Höll mig på tryggt avstånd så gott det gick. Det är nästan så att jag nu senare får för mig att allt bara varit en illusion, en dröm, eller nåt. Men icke sa nicke. Jag såg den.
Mitt i all vårinspiration har jag också passat på att sy en klänning. Sådär huxflux föddes idén, och lika snabbt (nästan) fanns den där. Här är min saga om hur min klänning kom till:
Det började med att jag skissade två mönster som var sådär lagom söta. Jag stod i valet och kvalet, och valde helt enkelt den som passade bäst till tyget jag hittade. Det hade mamma köpt när jag var miniliten typ. Därefter ritades mönstret upp. Efter det var det bara att sätta igång att sy. Men allt var inte frid och fröjd. Jag stötte på problem som ledde till att jag var tvungen att sy in en slits på båda sidorna. Slutsligen sydde jag på två små söta fickor. Och såhär blev det resultatet:
Jag blev rätt nöjd ändå. Man har ju inte särskilt stora förhoppningar när man själv är sömmerska, men men...
Nu ska jag pysa i säng. Det är en ny dag imorgon också. En ny dag, en ny morgon. Och snart är det påsklov!
Filosofi och andra bekymmer
Vissa dagar försvinner bara. Utan att man märker det suddas de sakta bort från ens minne. Minnena finns bara där, någon gång ibland med svaga konturer, som på en mycket gammal teckning. Andra dagar bara fastnar. Sitter där, år ut, och år in. Man minns, utan att det tycks ha någon betydelse. Obetydliga småsaker, som man kan le åt i efterhand. Men varför fösvinner då så mycket roligt? Man skrattar åt det, men nästa dag är det ändå försvunnet. Borta. Ingen kan hitta det.
Exakt just nu i denna stund kom min kära lillasyster in med en påse fylld med smarrigt godis. Närmare bestämt en kilo, tror jag! SÅ nu sitter en annan och ignorerar de ringande varningsklockarona i huvudet som sjunger om tandläkarens optimala kostråd. Dessvärre har jag kommit in i en dålig period då jag bara äter och äter och äter och äter. Hela tiden, vart jag än är, letar jag efter mat. Det är något sjukligt över det hela.
Veckorna efter påsklovet kommer nog större delen av vår klass lida av psykiska störningar, på grund av alla prov och inlämningsuppgifter. Jag är rädd att vi kommer flippa ur totalt. Förhoppningsvis överlever vi.Det är inte långt kvar till sommarlovet, nej det är det inte. Hej, optimist! ciao
