CATHARINA

Helt plötsligt är hela min familj värsta hemmafixarna. Jag tänkte att det räckte med mig som kämpade och slet i Dannes lägenhet. Nej, nej, för allt i världen. På en sån där impuls, som vanligtvis är jag i ett nötskal, åkte mamma och pappa och köpte tapeter. Nu är deras sovrum förvandlat till en arbetsplats för elever på Byggprogrammet. Dessutom har pappa precis byggt klart ett cykelskjul. Plus att typ hälften av mina syskon har hjälpt till med att olja altanen och städa hela trädgården. Och, eller.. Va? Vad snackar jag om. Jag orkar inte byta rum nämligen. Vilket jag kanske måste göra. Jag är trött. Jag har flyttat nog. Nu vill jag sova. Och ha sommarlov. That's it.  Känner mig som en sur, (enligt henne själv) underbetald, kärring. En sån som har munnen i ett rakt sträck, och stirrar rakt fram i bussen, och inte hejar på busschauffören (men det gör jag!). Fast de tanterna kan vara jättegulliga bakom sitt skal av prydlighet. Faktiskt. Man behöver inte vara sur fast man ser sur ut? Nej, man måste faktiskt inte vara det.