Lyckliga leende!

Om det bara var så att jag kunde skratta mig lycklig, men så är det inte. Jag är lycklig i alla fall. Skrattet och leendena är liksom en bonuseffekt av det hela. Jag sitter här framför datorn och blir glad för det minst lilla. Ja, ett brett flin är som påsklistrat över hela mitt fejs. Det börjar likna ett gammalt minne. Vid nyår. Då var jag så sjukt lycklig. Allt var bara perfekt. Knäppt att det kan kännas så perfekt när man bara är hemma, en dag som är precis som de flesta andra dagarna, utan att egentligen göra något särskilt. Vissa dagar är det lätt att leva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0