CATHARINA

En sak jag inte förstår är längtan efter att tiden ska gå snabbare. Det är så många som säger till mig: "Åh, jag längtar tills jag blir 18" och typ "16 är en dålig ålder. Det är mycket bättre att vara 17, men 18 är ändå bäst". Och de som redan har passerat dessa åldrar, om än med bara några få år säger att det var bättre en eller annan gång tidigare. Men jag vill inte fylla 17. Alltså inte så. Men jag vill vara 16 så länge det bara går, Jag vill hinna uppleva så mycket som möjligt medan jag är 16 år. Sådant som jag kommer minnas ha hänt när jag var 16. Jag förstår inte denna eviga längtan efter att få tiden att gå. Det låter som att jag drabbats av en 30-årskris, fast som tonåring då. Det är inte det. Det är bara det, att min bästa tid är nu. Det är nu det är som bäst. Nu är jag som lyckligast, och nu, just nu, vill jag inget hellre än att vara precis 16 år. Kanske är det det att jag vill göra något betydelsefullt under min tid som 16-åring. Jag vet inte. Min bästa tid är alltid nu. Nu. (nu, ska jag käka pommes i kusselines kök).