Våfflor in my dreams

image371De sitter där nere och äter våfflor. Precis sådana där underbart goda våfflor som man inte kan annat än älska. Sådana som är särskilt goda med massor av glass och hallonsylt. (i Norge åt jag med brunost - supergott!). Minns hur jag och Vicki tryckte i oss pannkakor och våfflor med massor av jordgubbar, glass och chokladsås på Rhodos, dag ut och dag in. Ända tills vi storknade. (Det finns en gräns. Hah). Och nu sitter jag här uppe. Obehagligt medveten om att de äter sådär fantastiskt goda våfflor där nere. Precis sådana som jag inte tål. Kanske ska jag offra magkänslan ännu en gång?

Rubbade kostvanor

När jag upptäckte att någon ätit upp mina chokladmuffins blev jag sur. Sur för att jag knappt kan äta någonting. För jag kan inte tugga. Kan ni tänka er? Så fort tänderna möter varandra vibrerar hela käken av smärta (okej jag tar i men ändå) och hjärnan drabbas av en hastig kortslutning, då det hela inte går ihop. PIP. PIP. Cattis kan inte äta. PIP. ERROR. Sedan sätts polissiernerna igång där uppe, för man misstänker genast att det begåtts ett allvarligt brott mot mig. Men strax inser man också att det är helt lagligt att vara en vänligt tänkande tandläkare. Fast det borde inte vara lagligt att rubba någons kostvanor sådär utan vidare. Okej. Jag får det att låta som att jag går på diet, och inte äter någonting. Ledsen för en ytterst vinklad redogörelse. Jag har ätit som vanligt. om inte mer, för att jag tycker lite synd om mig själv.


Hej hopp

Nej, nu pyser jag på cykelutflykt till Danne. en snabbis. 

På vägen inhandlas följande:
strösocker
havregryn
kakao
vaniljsocker...

Vad mer innehåller kokosbollar?
Måste checka upp det. Ciao så länge!


Update: Det var aningen knepigt att göra kokosbollar utan några som helst mått. Det smakade lite väl mycket socker. Dessutom glömde jag kokos. Varför var det ingen som sa något? Knepigt värre dethär.

Moccacino!

image342Igår, lördag, cyklade jag och Bella till Gränby Centrum. Egentligen bara för att hämta ut fotona från Grekland (som nu äntligen är framkallade!), fast såklart rände vi runt i massor av affärer också. Men det var riktigt kul. Hittade en massa fint som jag bara måste köpa. Och jag som hade bestämt mig för ett litet "köpstopp". Vi får väl se hur länge det håller. Ska skjuta på inköpen så gott det går. I alla fall avslutade vi dagen med en nyhet från GB. Moccacino! Jag hade riktigt höga förväntningar. Tänkte att det skulle smaka som min favorit-is-mocca (från bageriet bredvid hotellet, på Rhodos - nu när vi ändå var igång med Greklandminnen..), men det smakade rätt mycket kaffe, och alltså inte bara choklad. Men hyfsat gott var det, även fast jag tröttnade fort. Och visst, det var väl värt att offra lite magont för det. Kanske. Mysigt var det i alla fall att trampa hemåt i sommarens, kanske sista solstrålar, sörplandes och pratandes...

Knaprandes på pistagenötter

image299Säga vad man vill om Grekland, men riktigt goda pistagenötter fanns det i alla fall där. Dessvärre glömde jag helt och hållet bort att jag planerat smuggla hem massvis av denna produkt. Istället blev det bara resterna från en halv påse ungefär. Vilket är tragiskt. Jag kommer sakna de asmycket. Det är svårt att förklara med ord hur goda de var. (De smakar inte som ICA's översaltade, även fast de också är goda)

Baktime!

Gissa vad jag valde på min att-göra-lista? Rätt! Du genomskådade mig. Chokladmuffinsen vann såklart, ja. Ändock måste jag erkänna att jag inte är riktigt kry än. Såklart tog jag mig i kragen (alla dessa motgångar till trots) och bakade mina chokladmuffins. Eller sa jag chokladmuffins? Vi hade knappt någon kakao kvar, så jag som var så smart och hade gjort dubbelsats, bestämde mig för att testa hur det blev ändå. Och ja, jag höll på att spy. Jag mår illa än, när jag tänker på det. Det värsta var att efter att jag sedan kilat ned till kiosken och köpt kakao för att göra några goda muffins av den återstående smeten, gräddat de och satt mig ned för att smaka, knappt kunde äta. Jag fick kväljningar. Men de blev bra. Konditorn hon själv, är tillbaka! (tro det eller ej) (fast jag håller på att spy när jag skriver om detta)

Mat och sånt

Jag har kommit på en sak. Folk skrattar ganska ofta åt mig. Eller jag vet itne riktigt om det är med eller åt mig. Det blir väl med antar jag, eftersom jag jämt skrattar själv också. Men vad är det egentligen man skrattar, jag menar, vad är det som är roligt? Jag skrattar åt det mesta, men just nu vet jag inte varför. Helt knäppt. Något annat som är knäppt är att jag inte har varit sugen på mat aslänge. Det är liksom ändå mig vi pratar om. Funderar på om jag är sjuk. Minst sagt konstiga syndrom. Mat är itne ens gott liksom. Jag gillar inte sötsaker egentligen, men det är ju inte direkt så att jag brukar må illa av att se det. Jag måste vara allvarligt sjuk. (Kom att tänka på det när jag sökte på jag spyr. Då kom det nämligen upp en bild på en kladdkaka, som en tjej spydde av att se (jag brukar itne spy, möjligen få kväljningar på sin höjd, och känna avsmak. Det måste vara drygt att sitta där framför datorn och bara kräkas upp allting, rätt på tangenterna. Undrar just hur lång tid det tog att rengöra innan de kunde berätta för den övriga befolkningen vad som hänt) En annan stackare spydde av så lite att en kändis klädde sig en aning fult. Arma mänska). Men vad har hänt med mig. Alla dessa parenteser. Kolla in kladdkakan. Jag har itne lust att käka den, men spyr gör jag definitivit inte (klicka på den för att den ska bli större) - hoppsan!

    Den såg i alla fall väldigt somrig ut. Och det är ju inte negativt.

Abstinensbesvär!

Ojdå. Nu fick jag värsta abstinens-besväret. Jag vill ha muffins. Nu!Minns första gången jag hörde ordet abstinensbesvär. Det var någon sommar sedan, och komiskt nog kopplar jag ihop det till just muffins (bakade muffins någon gång i samband med detta). Ibland blir jag nästan rädd för mitt eget minne. Läskigt att jag kommer ihåg så mycket. Och jag som alldeles nyss var så övertygad om att jag bara kommer ihåg sådant som är nödvändigt att komma ihåg. Yeah, sure.

image247
Baka muffins är jag i alla fall väldigt bra på! :)

Ibland gör jag sånt

Det är så mycket jag borde göra. Så mycket jag inte gör fast jag borde. Jag antar att ni klurat ut vad jag gör istället. Och jag ska inte säga någonting, för ni har antagligen rätt. Ja, ja, ja. Ja, jag sa ju det. Jag äter. Inte just nu, men jag gjorde. Nyss. Sedan fotograferade jag också. Surprised? Okej, kanske inte. Men det gjrode jag i alla fall. Och nu ska jag skriva labrapporter, och sagan (som inte är klar än. Har liksom fastnat..) Borde kanske plugga matte. nationellt imorn igen ju, men pallar jag?

image233 image234 image236

Haha, fy vad äckliga bilder!
God och glad kexchoklad.

Guess what I'm doing?

Det är nästan lite pinsamt att skriva det, men nu sitter jag här, framför datorn med en fat med morötter, gurka och dipp, samtidigt som jag klunkar enorma mängder vatten. What? Ja, precis. Vad händer? Jag har återgått till mina goda matvanor (okej, dippen kanske inte var det allra nyttigaste, men ändå). Ni som inte tror på mig, you're losers. I'm gonna win. Haha. Mat är gott. Och kommer alltid att vara.

(chips inom parentes)

Vet ni när chips är som godast? Nej, det visste inte jag heller, förrän idag. Efter att ha joggat vid elljusspåret kom jag hem, och det första jag åt var chips som låg framme. Ja, aldrig någonsin har några chips smakat så otroligt gott. Dock blir det lätt för mycket chips, så jag fick tygla mig lite. Ni vet, jag är ju nyttig nu ju. Jag har dock ingen som helst ork eller inspiration till att skriva sommarjobbsansökningar eller sagan. Dåligt jobb jag gjort idag. Jag är inte direkt stolt över mig själv (förutom att jag tagit en joggingtur då, förstås. Det var riktigt skönt). Har ni märkt att jag skriver alldeles för många parenteser ibland. Men det har liksom blivit en kul grej, så ibland spårar jag totalt, så att halva texten består av parenteser. Jag vet inte, ni kanske inte ens läser i parenteserna. Men oftast är det de som är de roliga. Och det är nog svårt att fatta ibland annars.

Detta är utsikten från mitt fönster. Ingen aning om när på dygnet jag tagit det. Men tyckte om det i alla fall. Fotografen är såklart jag själv :)

image164

Ett poetiskt genombrått

Jag speglar mitt ansikte i ett fat svartare än den mörkaste vinternatt. Min spegelbild flyter omkring, på ett böljande, bottenlöst hav. Som ett löv, virvlande genom det kalla höstlandskapet. Fångad av vindens kraft, förs det genom tid och rum, i en oändlighet. Mitt på fatet ligger två gyllenbruna, omsorgsfullt flätade kanelbullar, med pärlsocker likt stora daggdroppar klamrande sig fast, i det ögonblick solen skänker sina första strålar i den ljusa gryningen. Min mormor gör världens godaste kanelbullar.
Och nej, jag har inte tänkt satsa på en karriär som poet. Jag får huvudvärk bara jag läser en rad till av mitt sanslöst invecklade och motbjudande stycke. Men det jag egentligen bara ville säga var att jag nyss åt två kanelbullar. Och de låg faktiskt på ett modernt, lite flashigt, svart fat. Inte illa. Nej, inte alls illa.
Gott var det, i alla fall!
ciao.


Big joke

Hahaha, jag måste bara säga det.
Jag glömde fysikboken i skolan! Ibland är man rätt misslyckad.

ciao

Error

Neej! Det här funkar inte. Under loppet av ca 10 minuter har jag öppnat kylen minst 7 gånger. Omedvetet går jag och bär på en ingrodd önskan om att öppna kylen och finna, typ, en kexchoklad. Jag orkar inte öppna den en gång till, bara för att inse att det enda jag kommer hitta är MAT. Just det, mat. Alldeles nödvändigt, naturligtvis, men bara det att jag har ätit ett dussin leverpastejmackor idag, och jag är trött på mackor.
Grejen är den att jag borde plugga. Alltså, jag har liksom skjutit på det rätt länge nu, och jag vet att jag kommer ångra mig på fredag kl tre. Då kommer jag förmodligen sitta ihopsjunken vid min bänk, väl medveten om den hopplösa sitution jag själv försatt mig i och stirra sådär tomt med blicken, rätt in i väggen. ("vadå? heeh, brytningslagen, emh. vänta nu, infallsvinkeln? sinus? nej.. eller?") Så värdelöst! (kan någon då förklara för mig varför i all världen jag sitter här?!)
Och så ska jag nog bekänna att den senaste gången jag var nere och snokade i kylen, passade jag på att baka några supersnabba kokosbollar. haha, sämst. Så typiskt mig!
cya, skriver mera imorrn :) 

Jag äter

Jag har just kommit på att jag typ äter hela tiden. Konstigt att jag inte är tjock ändå.
Jag älskar mat. Det mesta, i alla fall. Det bästa som finns är typ leverpastej-macka (bredbar XD). Jag käkar typ två paket i veckan, lite mycket kanske... Men jag vet då inga biverkningar. alldeles nyligen åt jag (förutom två leverpastej-mackor) en kiwi. Mums, underbart gott! så känner man sig lagom fräsch efteråt.
Jag gillar inte kakor och tårtor. Usch, det är hemskt. Allt, förutom chokladmuffins, kokosbollar och PEPPARKAKOR! <3 Tur att det närmar sig jul.
krams på er, alla matvrak.

Nyare inlägg