Död.
Jacka?
Tänk, så hade jag kunnat flaxa omkring sådär på gatan, och det enda folk skulle påpeka var att jag var sjukt snygg, hade jättefin designerjacka (som alla önskade sig i julklapp) och var superbra på att gå i högklackade skor (som en modell, såklart). I så fall hade jag gjort det varje dag. Men nu vet jag inte om jag vågar. Det är nämligen ingen som har sagt så till mig än. Och dessutom har jag ont i halsen (eh, va?) och då ska man inte röra på sig för mycket (det värker verkligen). Hur som helst så hade hon en sjukt snygg jacka, som jag hemskt gärna skulle vilja ha (helst före jul dock). På tal om jackor, så har jag insett att jag måste köpa jackan jag såg i Stockholm i somras (hur många tror att den finns kvar?). Trots att den är pissdyr för min plånbok, så skulle jag faktiskt offra mig, offra mina sista slantar. (skulle möjligtvis fundera på att tänka om, om någon erbjöd mig den på bilden, men).Dagens gåta
Hur många 19-åriga killar har aldrig hört talas om sonetter? Och hur många av de är intresserade av vad det verkligen är?
(Ledtråd: ingen är inte det rätta svaret!)
5 sätt att bli av med en förföljare
Jag behövde tips. Tips på hur man skulle bli av med en förföjare, och samtidigt vara trevlig. Och helst skulle då inga lögner praktiseras. Annika fick bli min hjälp.
Annikas fem bästa tips för att bli av med en förföljare:
1. Peta dig i näsan, gör konstiga ljud. Men gör det inte till något kul, var seriös. (hennes pojkväns idé)
2. Byt personlighet hela tiden, så att han blir snurrig och tröttnar
3. Säg att du älskar honom jättemycket, men att du älskar en annan kille mer
4. Fråga honom rakt ut varför han förföljer dig (rekommenderas)
5. Om du inte vågar 4:an, så sprid ut att du är död.
Om jag skulle peta mig i näsan och göra konstiga ljud, skulle det främst vara omgivningen som reagerade (dessutom brukar jag sitta och sjunga för mig själv redan, bara för att man hör sin egen röst i micken, och det är så kul!). Det där med personlighet funkar inte, han skulle tycka det var festligt. Alternativ 3 och 4 är otänkbara. Bara alternativ 5 kvar då. Misstänker dock starkt att han inte tror på spöken (han är inte den typen).
Alternativ sex är en bonus, och bör endast tillämpas som nödlösning: Säg att du lider av bulimi och måste kräkas, eller är under behandling (dörhoppningsvis blir han avskräckt)
Sonett var det va?
Bloggtoppen?
Hur som helst. Jag har blivit medlem på bloggtoppen, och då ska man klistra in någon fiffig bild, så att läsarna vet att man är medlem där. Men jag har ingen aning om var jag ska klistra in den. Är det någon som skulle kunna hjälpa mig?På tal om bilden: Den här outfiten är bajssnygg. Enkelt, men ändå så snyggt. Jag vill ha den! Skorna påminner faktiskt lite om mina. Rött rött rött. Hon är bara fett cool.
Kusin-dagen
Hela den här dagen tillbringade jag med min kära kusin. Det var riktigt mysigt, även fast jag var helt slut när jag väl var hemma igen. Vi köpte godis och hårwax, och käkade kebab (han fick välja). Problematiken var dock ett faktum varje gång vi skulle ta oss upp för rulltrapporna. Jag fick dra och kämpa som ett svin för att rullstolen skulle följa med upp - folk måste ha skrattat, men det märkte såklart inte jag, eftersom min uppmärksamhet var riktad helt och fullt åt rullstolens färd (den gången tog vi hissen ned - och nästa gång rullstolen skulle med upp fick mackan hjälpa till). Att åka buss med den var inte heller helt enkelt. Jag är sämst på sånt där. (Måste öva!). Men mys var det, och han är bäst, min söta kusin!
Klipp-jobb
Jag vet inte hur jag ska komma ut dethär. Igår klippte Julia sig (supersött), idag Bella (sjukt snygg hon vart! platt hår och allt). Överallt snackar människor om att klippa sig (Kanske för att jag babblar för mycket om det). Jag vill klippa mig, men vet inte vart, och hur. Har massa fåniga idéer, som jag får beslutsångest för, som vanligt (men jag vet att det ändå kommer sluta med en impulsgrej som alltid). Klipp. Klipp, klipp, klipp.
(onödig fakta bortklippt). Idag gick det lite småsegt på jobbet. En tant (som faktiskt köpte) tyckte att jag skulle gå hem, eftersom jag verkade så trött. Jag mumlade något om att hon hade 30 månader på sig att betala fakturan, varpå jag rättade mig själv och sa 30 veckor, innan jag kiknade av skratt och tillslut meddelade att det var 30 dagar som gällde. Jag måste ha varit trött. Till en kille, som också köpte sa jag: "Du binder dig inte till någon", fast jag menade någonting, och han tyckte det var asrligt och skrockade i slutet: "Ja, det där med att inte binda sig till någon...". Men ett gott skratt flrlänger livet, så nu lever de inte längre bara på grund av mina piller jag skickar med posten. Dessutom, som pricken över i (i min fantastiska jobbkarriär) har jag (på sätt och vis) fixat jobb åt Annika. Fett bra jag är. Ändå. I alla fall ganska.
Är det verkligen sant?
Tidigare idag shoppade jag också. En söt grå scarf (som jag snackade om att jag sett på H&M tidigare), och ett smalt, grått skärp (också det från H&M). Mina byxor är inte klara hos skräddaren förrän på fredag. Jag är trött på alla mina andra byxor!
Gillar klänningen på bilden. Jag älskar verkligen färger. Och den är som en målarlåda. Underbart. (Längtar tills jag ska ha bild&form i vår). Och skorna!
Ledigt!
I want, I want..
Wow. Checka den här scarfen. Jag bara älskar den. Designern är Matthew Williamson. Oh, I like it. Är ute efter en häftig scarf, och såg faktiskt en rätt söt på H&M. Funderar på att kila förbi där imorgon, och införskaffa en, innan jag hunnit börja tänka på hur stort KÖPSTOPP det egentligen står stämplat i min plånbok. Men tänk så tar den slut? I så fall är jag väl helt enkelt tvungen. På tal om köpstoppet, måste jag bara tilllägga: Har hittat en skitsöt klänningliknande skapelse på Monki. I jeanstyg. Vill hemskt gärna ha den, men dels säger ju plånboken sitt, och dessutom måste jag hitta ett smalt skärp (helst svart) om jag ska kunna använda den. (Den är nämligen väldigt vid). Förresten har jag lust att köpa en svart eller grå kjol, gärna med lite högre midja. Tips någon?
Presenter och funderingar
Igår kom mamma och pappa hem från Oslo. De var bara där över helgen. Men mamma älskar att köpa presenter, så givetvist hade hon med sig något hem. Jag fick en supergullig skjorta (love it!) och svarta björnborg-trosor. Min mamma är bäst och gulligast i världen. Alltid blir man överraskad. Dessutom gjorde hon ugnspannkaka på rätt vis också. Det var väldigt väldigt uppskattat och gott. Dock nämnde ingen något om våran pudding. Härligt att höra att Bella var så positiv också: "Ja, men vi har ju lärt oss något!" (hon sa det flera gånger - vi hade bland annat glömt att steka baconet, fast det funkade ju bra i alla fall...). go girl.
Chokladtävling!
Alldeles nyss läste jag om en chokladtävling. Annorlunda, visst, men lätt vart att vara med i. Jag älskar choklad. Och även fast jag i princip aldrig vinner en tävling (okej, jag har vunnit på biblioteket ett par gånger, efter att ha varit med i ALLA deras tävlingar - det vore rimligt om jag åtminstone vunnit hälften av gångerna) när tur är med i spelet. Tävlingen hittar du i alla fall här. (Om jag ska ha någon chans att vinna borde jag nog inte tipsa er om att vara med, men jag antar att det skulle varit ofint. Så var med ni bara. Vinn chokladen framför ögonen på mig. Gör det ni!)Kärlekspoesi
Anna sitter här bredvid mig och skriver en kärleksdikt. Jag hämtar lite inspiration, och skriver om det på mitt eget vis (hon tyckte inte det blir lika bra. Kanske för att jag är ironisk). Vad säger ni om mitt senaste poetiska verk?
Du är mitt allt
Du är som mitt salt
och jag är destilerat vatten (Då skapas jämvikt)
Jag vill alltid vara dig nära
Bara vi hjälps åt att bära
Matkassarna från ICA.
Jag skulle hemskt gärna ge dig en kram
men jag är för lam
ad
Fattade du den sista? Läs den en gång till då. Och en gång till. Och en till. Sen fattar du. Och då skrattar du. Förhoppningsvis.
Jag blev rätt nöjd, ändå.
Min mage
Prover. Intolerans. Vadå? När får jag veta?
Diagnos: överkänslig mage.
Va? Vadå? Så, vad ska jag göra åt saken? Testa fler ämnen?
Eller skiter sig dethär också?
Kan ingen göra något? Ingen, ingen, ingen?
Min mage min käke.
Kaos.
Jag.
En speciell middag
Frisyrtankar
- Klipp dig och skaffa ett jobb
- Vad snackar du om? Jag har redan klippt mig.
- Naglarna räknas inte.
Bild nr 1: Mitt hår just nu. Slitna lockar och (troligtiv) kluvna toppar. Men vad jag ska göra med det, vet jag inte. Här kommer en rad med förslag, men har ni några bättre kanske?
Nicole Richies söta frilla (det var ett tag sedan den såg ut så, men fin är den för det), en liknande variant, fast mer uppklippt (vilket troligtvis innebär lockigare - kanske bättre, eftersom plattång inte riktigt är min grej), Bara toppa håret och låta det växa, Klippa rätt kort (uppklippt) och låta det vara lockigt. Lugg kanske. Nej jag skojar. Eller vad säger ni? Kanske som här på sidan? Tips tips tips.
BRYT!
Stopp. Ibland känns det som att livet är som en filminspelning, där man inte får klippa och redigera som man vill. Man står där och ser på, och önskar mest av allt att man bara kunde skrika rätt ut: "BRYT!". Fast det går inte. Istället himlar med ögonen diskret till en kompis. I vissa filmer försöker man gång på gång förstå varför en karaktär tycker om en annan, när kemin mellan de är som rött och rosa tillsammans (en hemsk kombination). Precis så är det i verkligheten också. Man kan inte sluta undra över varför katten går i hundens fotspår, tätt där bakom. Det går inte ihop. BRYT. Osannolikt.Grå vinst
Grått är höstens färg. Och jag bara älskar det. Grått, grått, grått. Jag har letat jacka länge, men hittar aldrig någon som passar. Jag är inte smal som en sticka, men jag drunkar ändå i alla höstjackor. Jag vill inte ha en tajt jacka direkt. Gärna lite slapp sådär. Men helst vill jag synas, och inte försvinna i lager av tyg. Den här jacka på H&M ser mysig ut. Har inte testat den. Den är säkert för stor. (klicka på bilden för förstoring). men snygg är den. Och grå.
Det gick upp och ned på jobbet idag. Börjarde väldigt bra. Sedan gick det sämre, och sämre, och sämre. Skitdåligt, och sedan sakta bättre, för att sluta great. De sista timmarna var det tävling. Man skulle få sluta 20 minuter tidigare. Och jag är ju extrem tävlingsmänniska. Så, jag sålde som smör. Jag vann. Eller mitt team. Det var jag och en annan kille. Då fick jag tillbrniga 20 friska minuter på 5ans busshållplats, istället för framför en dator. Trevligt juförsig, men. Inte världen bästa pris. Fast jag vann i alla fall.
Dagens diskussion (jag vann)
- Neej.
- Du får en femitoöring!
- Får jag?!
- Jaa.
Böjer sig fram och tänker smaka, men ångrar sig:
- Vi tar en tia istället, va?
- MEN SMAKA DÅ, FEGIS.
- Jag är mätt
- Snälla Bella, drick då.
*slurk*
- Du dricker inte ens. Sluta fejka nu.
- Men då får du först dricka en gång, så att jag ser det.
Jag dricker, varpå hon säger:
- Okej. Om jag dricker dethär så måste du ge mig en femma.
- Nej. En femtioöring
Lång tystnad och otaliga försök senare, sätter jag mig och skriver ned konversationen demonstrativt, och menar:
- Drick nu, jag orkar inte skriva mera
Hon lutar sig fram för att läsa. Jag säger upprört:
- Sluta läs!
efter ytterliga diskussioner konstaterar jag ett faktum:
- Du är en tönt, vet du vet?
Sedan dricker hon. Smakar flera gånger till och med.
Och jag vann, tillslut.
(Hon skulle bara smaka en äcklig proteindrink med chokladsmak)
Konversation igen.
Nej, han är inte särskilt speciell. Han har rak näsa liksom.
Haha. Klockren
Och så har han väl raka tänder också?
Jag har börjat tänka på vad jag säger. Nej, inte så. Jag menar. Roliga konverastioner jag har. Här var det dock inte jag som var rolig, utan min syster, Bella. Usch usch usch. Jag vill gå ner och dricka juice. Har nyss slumrat lite på sängen, typ sovit middag eller något, fast sent. För bara någon timme sedan tröck jag i mig en hel del pizza. Jag är mätt. Väldigt mätt.
Ska du ha paprika?
"Ska du ha paprika eller? Då får du skära den själv""Inte i maten, men jag kan ta det på sidan om"
"Men du har ju själv sagt att du gillar paprika, och att tomat är skitäckligt! Du snackar ju om paprika 24 timmar om dygnet. Förr i alla fall"
"Förr ja"
"Men sluta nu. Du älskar ju paprika"
"Är det någon som ska ha paprikaaa?!!"
"Neej."
"Men hallå mänskor. Ät paprika!"
Mamma och pappa är borta, och vi ska laga middag. Jag tar kommandot. Ingen gillar paprika. Inte ens ettan, i tacos. Ändå har det typ varit strid mellan oss, sedan vi var små. Paprika vs Tomat. Ungefär. Jag är trött. Och hungrig. Och ingen vill ha tomat (inte jag heller). Nej, jag menar paprika.
Mysig tröja
Jag har skrivit en lista (på datorn) med allt jag ska göra nu, och hela helgen. Den blev en A4 lång. Ett helt A4-ark. Vissa saker, som jag måste erkänna var snudd på oviktiga, smög sig vissserligen också in. Men en präktig lista blev det allt. Den här supermysiga, stickade tröjan stod däremot inte med. Det kanske den borde ha gjort. Hittade den på nätet (H&M), men jag orkar inte beställa. Köpte faktiskt en tunnare, grå polo på H&M idag, och hittade en flashig parkas. Inte alls en sådan jag tänkt köpa, men bra cool för det!Stallet.se is back
"Hej på dig!
Hoppas du har kommit igång i skolan och att det är roligt. Det är alltid mycket att göra i början av terminen så därför vill vi ge alla våra medlemmar på Stallet.se en liten present. Du har fått en hel veckas gratis guldmedlemskap!! Yeehaa! :)
Det kommer hända spännande saker på Stallet.se under hösten, och vi hoppas att ni är lika förväntansfulla som vi. Det kommer bli helkul, det lovar vi! Det ända du behöver göra är att logga in med dina inloggningsuppgifter nedan på Stallet.se:
Stallnamn: stallnoerd
Lösenord: forfoljd
Ha det bra så ses vi på http://www.stallet.se/!
/Brunte och Flax "
Säg att ni skojar. Jag har inte alls mycket i skolan nej. Eller. Jag gick in och kollade min användare nyss. Wow. Gissa vad dagens stallfråga var! jo, Har du mycket i skolan? (svarsalternativ: Ja, nej eller lagom.) Jag svarade först ja, men tänkte att jag egentligen inte borde ge negativ statistik beträffande hästtjejernas åsikter om skolan, så jag bestämde mig för att kompensera med att rösta på Lagom en gång också. Det gick inte. (Jag testade nej också. För säkerhets skull). De menade att jag redan röstat en gång (det borde inte gillas - jag tänkte inte på konsekvenserna). Men nu får jag väl leva med att vara med i stallet.se-tjejernas-skolåsikts-statistik. Visserligen bara i en fråga. men i alla fall.
PS. Lägg märke till mitt lösenord.
Höstkollektion
Wow. H&Ms höstkollektion är verkligen något utöver det vanliga. Jag bara älskar allt det här gråa. Det rutiga (som också syns väldigt mycket) flashar upp rejält. Om man dessutom lägger till ett par färgglada strumpbyxor, eller overknees (!) till outfiten blir den galet trendig. Och het. H&M, jag kommer. (Ska ner på stan NU). Sedan jobba. CIao.
Hey afro!
Jag har tröttnat på mitt hår. Verkligen. Men det blir väl alltid så. För alla antar jag. För någon dag sedan hade jag haft en inbakad fläta över pannan, längs hårfästet (brukar ha så ibland, i kombination med den typiska cattis-frillan - allt hår upp. Det är asskönt). När jag sedan tog ut den på kvällen var håret helt krusigt och hade massor av volym där fram. Jag kom på att jag skulle vilja ha afrohår! Det skulle vara hur coolt som helst. Det önskar jag mig just nu. Visst. Det är säkert sjukt jobbigt att ta hand om. Men frågan är om det inte är värt mödan - Det är ju så sjukt snyggt!Yes, Shakespeare!
Att vara eller inte vara, det är frågan -om det är ädlare att härda ut
Härligt att jag ska kunna representera en rollfigur i en av Shakespeares pjäser (spöket i Hamlet) imorgon. Jag fattar inte ett skit. Det värsta som finns är att läsa gammeldags engelska. Och jag orkar inte tänka. Förövrigt gillar jag Shakespeare. Det är bara det att. Ja. Exakt.
Jag vill ju
Blomma blad, en miljard.
En miljard labrapporter? Nej, nej. Eller jag hoppas inte det. (Men måste erkänna att inspirationen kom från blomlabben). Hellre pengar, så att jag kan införskaffa allt jag behöver, samt vara lite godhjärtad och skänka pengar till fattiga barn och sånt (plus att jag vill ha råd att göra en resa som volontär). Dock har jag fortfarande en miljard timmar för lite, för att hinna med allt. Allt jag vill.
Fångad i ett spindelnät
Jag är ingen dum fluga som flaxar vårdslöst omkring, för att strax låta sig fångas i ett slarvigt spunnet spindelnät. (Dels har jag inte stora ögon, och dessutom kan jag inte flyga.) Men jag ser mig omkring. Springer inte rätt in i spindelns gap, för att inse min förlust på tok för sent. Jag väntar på en vänlig spindel. (som helst spinner en snygg tröja till mig eller något!) Eller, en spiderman, såklart.Hela min långa dag
Jobb och skola
Idag jobbade jag efter skolan. Detta hände:
Timme 1: Jag var helt nollställd. Vi hade börjat med en ny produkt. Jag mindes inte ett skvatt om den. Sålde ingenting. Läste mest om produkten. (Dessutom sa jag fel pris - så ingen ville köpa).
Timme 2: Aha. Jag fattade grejen. Sålde fyra stycken. Superduper. Imponerande.
Timme 3: Systemet krashade. Kom fram med ett samtal. Det var en nej-kund. Nej, nej, nej, nej, nej. Okej.
Timme 4: En halvtimme framåt är det fortfarande fel på systemet. När det slutligen funkar igen säljer jag två stycken. Great. Om man tänker på omständigheterna. Men kunde ha sålt massor, bara systemet funkat!
Känns bra. Ändå. Vad som känns mindre bra är att jag ska vara färdig med en labrapport till imorgon som jag i princip abra skrivit inledningen på. Illa. Ganska illa.
En konstig känsla.
Sockerstopp.
Justja. Jag och Bella har en deal. Det innebär: inga sötsaker fram till jul. Visst, skratta ni, men vi har redan kört en vecka, och det går bäst. Jag för min del, vet att jag klarar det lätt. Eftersom jag hatar kakor och tårta, och knappt tål någon godis (gillar mest choklad - och det kan jag ju inte äta). Klart det blir lite knepigt för Bella, men, hon klarar det.(Jag tycker dethär är världens coolaste bild! Love it!)
Ska jobba imorgon. Borde egentligen sova, så att jag är pigg. Men Litterär Gestaltning då?
Jag samlar på..
"Det här är din boll", säger han tillslut.
"Macke, ser du ut som att jag samlar på mini-basketbollar?", säger jag lite halvt på skämt.
"Men det är inte min i alla fall!" menar han upprört.
Fast det var inte det som var grejen. Inte alls. va?
PS. Basketbollen var typ 5 år gammal, minst.
PS.2. Jag skrev i imperfekt. Den är död nu. Eller kasserad.
Checka väskan!
Den här väskan kommer från French Connection, och den vill jag ha. Dels ligger affären alldeles för långt bort, och dessutom har jag ändå inte råd att shoppa på ett tag. Men erkänn att den var riktigt snygg? Det skulle säkert bli bättre texter, bara jag kunde sätta papprerna i en sån där!Varför blir det så dåligt?
Jobb, städning och träning
Imorse var jag och tränade på friskis&svettis med syster Bella och mamma. Medelpass. Det var skönt. Jag älskar känslan av träningsverk (faktiskt lite från 400-metersloppet också). När man går och det gör sådär härligt ont i benen. Det låter knäppt. Men då känner man att man mår bra. Och lever. Det gör man inte när man sitter framför en dator i fem timmar (och pratar i telefon). Fast jag gillar det. Ändå. Det är kul att prata i telefon.
Friidrott på gympan!
Idag hade vi friidrott på gympan. Vi var på Studenternas. Jag hoppade höjd (1m. - Hann inte prova så mycket mer. Men höjdhopp är kanske inte riktigt min grej. Jag saxade. Eller något liknande), stötte kula (ja, bara dryga 5 meter. Eller över 5,5 kanske till och med! Alex: "Ja, men alla stöter ju över sex meter" Eller så gör man inte det, för man är inte bra på kula), hoppade längd (3,80, vart har mina superkrafter tagit vägen? Jag trodde jag skulle klara fyra. Det var ju denhär grenen jag var bra på väl?), sprang fyrahundra meter i motvind (okej, det var medvind i slutet, men då var jag ändå helt död. Vad är en bra tid eg? Jag sprang på 1.19. Min kondis har verkligen gått käpprätt nedåt på sistone. måste träna!) och sprang 100 meter (jag var helt död efter 400metersloppet, så det räknas inte. Det gick sämre än sämst. Typ). Sedan hann jag inte mera. För det var slut på lektionen. Vi promenerade till stan i spöregnet. Fast det var faktiskt rätt skönt.Krossa glas och jobba
Jag har hört att man får otur av att krossa speglar, men får man det av att krossa glas? Jag tappade ett glas igår, i skolan (det gick sönder i mer än tusen bitar). Stod och sopade där i fem minuter kanske. Någon mer otur kan jag inte minnas mig ha stött på. Och idag på jobbet gick det riktigt bra. Sålde en hel del. Kanske borde krossa fler glas. fast mattannterna kommer bli sura då (de är alltid jättesnälla. Vi har lätt bästa mattanterna ever).
Önskningar
Finbesök för kusinen på sjukhuset
Min underbara kusin ligger på sjukhus. Han har opererat sin fot. Och gissa vad? Djurgården IF kom och hälsade på honom, och skrev autografer. Dessutom blev han intervjuad (och fotad) och de skulle skriva om honom på deras hemsida. Han filmades också, och tydligen skulle han vara med på TV. (Det var så jag uppfattade det i alla fall). vet ej när, dock. (Säg till om ni ser en underbart söt unge nångång, någonstans - han går inte att missa!). När jag kom hem ringde jag upp honom, efter att åtskilliga syskon påmint mig om det. "Cattis, jag har ringt dig minst tio gånger!" sa han. Gullungen! Så imorn, när jag slutar tidigt, hade jag tänkt pysa förbi och besöka honom. Läs här.
(nej, jag är inte djurgården-fan)
Hoppsan, busshållplatsen!
Imorse, när jag satt på bussen på väg till skolan, missade jag helt hållplatsen jag skulle hoppa av på. Jag hade lagt undan boken jag höll på att läsa (Martina-koden, ni vet) en hållplats tidigare, eftersom jag skulle av. När jag sedan ser att jag passerat hållplatsen funderar jag på om den har flyttats, och hur lång tid det kommer ta att springa mellan de olika hållplatserna. (Jag trycker tom på stopp-knappen), innan jag inser att jag faktiskt borde ha plingat tidigare, och att bussen för länge sedan passerat min hållplats. Så jag fortsätter med bussen, som tur är stannar den inte särskilt långt från min skola i alla fall. Men jag föredrar att byta till bussen som går ända fram. Ibland är man bra förvirrad.
En god gärning
Jobbtrassel
Kolla skorna!
Något bra..
Sveriges VM-premiär
Sverige spelade sin första match idag, i Vm, i Kina. De ledde länge med 1-0 (Victoria Svensson), men mot slutet blev de trötta och gjorde en onödig miss så att Nigeria kunde kvittera. Inget bra facit nu när USA väntar, och därefter Nordkorea. Det blir svårt för Sverige. De får inte slöa sådär. Sämst. Inte hela matchen, verkligen inte, de var riktigt bra. Men i slutet. Nej. Sämst Sverige, sämst. Man kan inte bara ge upp ju.
Något dåligt..
En dålig sak med dagen (förutom att det var drygt att vara förlamad i halva ansiktet i flera timmar och välja klistermärke hos läkaren) var att jag missade skolfotot. Ja. Det var en stor förlust. Förra året såg jag tragisk ut. Så, jag hade tänkt försöka se normal ut i år. Men. Såklart hade jag läkartid exakt just då. Good timing. Jag tror inte på ödet, så det är ingen tröst heller. I trean, då ska jag vara med...
Jag hade i alla fall tänkt se ut sådär. ungefär. Det kanske var tur att jag missade fotot. Jag skulle nog ändå bli besviken. Dålig hårdag. Plus att jag hade fula kläder. Detta ser bra ut. Jag vill nästan inte ens vara med på skolfotot. Typ.
Läkare, mustach och nötskal
När jag varit hos läkaren (nej, inte tandläkaren. Läkaren) såg jag en tant med mustach. Alltså inte sådär lite smått fjunigt ovanför överläppen utan en riktigt grovvuxen mustach. Det såg lite lustigt ut. Hon var lång, och svor en massa. Lite småmaskulin sådär. Fast det syntes trots allt att hon var tjej. Tjej med mustach. (jag har jätteont i armvecket efter blodproverna).
Nu sitter jag och käkar nötter. Pistage- och cashewnötter. Jag hittade cashewnötter med sour cream and onion-smak. Jag älskar ju sådana chips, så det var verkligen cattis i ett nötskal. Hahah.
Vipkund.
Danmark - Sverige
Matchen igår.Sverige - Danmark. Zlatan var grym. Elmander också. Danmarks målvakt riktigt bra. Tyvärr. Därför blev det 0-0. Sverige var bäst. Sverige var värda att vinna. Men de ror nog hem det här ändå, ju! EM nästa. Förhoppningsvis. (Vart ska det vara nu igen? Schwiez-Österrike va?)
Första dagen
Samma gamla visa
Typiskt mig att vara sådär naiv och tro att bara för att jag ville ha den här underbart snygga väskan, så skulle den finnas kvar på H&M i en evighet. Alltså. Hade jag sett den på stan hade jag ju köpt den direkt. Men jag är så seg när det gäller att beställa. Det blir aldrig av. Och nu finns den alltså inte längre. Typiskt. Och jag som verkligen behövde en sån. Eller nåt. Tyckte dethär var en flashig outfit. Gillar guldskorna. Ni anar inte hur duktig jag blivit på att gå i högklackat. Jag får knappt ont. Tror jag ska köpa fler...Martina-koden
Jag är inte en skog.
Jag är inte en skog. I alla fall inte en sådan där dyster, barrig dunge. Inte en skog. Kanske tät på känslor. Vildvuxen på tankar. Snårig bland drömmar. Lövklädd i ord. På jordgolv av önskningar. Men inte en kylig granskog. Huttrandes under lager av snö. Jag är inte en lövskog ens. Inte skröplig asp med torra löv. Inte en uttorkad björk med avbrutna grenar. Men kanske känslig som en torr kvist. Skört som ett torrt asplöv. Men jag är inte en skog. Inte så mycket som ett frö en gång. (Visste ni förresten att jordnötter inte är just - nötter - utan frön?!)
Sugar lips!
Jag känner mig väldigt onyttig. (Jag är fortfarande sjuk). För så fort man inte tränar på ett tag blir man inte bara slö, utan också sötsugen. Man mår nästan illa åt sig själv och känner att läpparna riktigt knastrar av de dåliga sockervanorna (Jag gillar att ta i). Trots att det är så jobbigt att äta i och med mina ständiga tandläkarbesök (Idag satte jag i en tandställning. Den syns visserligen inte - är i gommen - men all mat fastnar i den. Asdrygt), så äter jag nästan mer än vanligt. Känns det som. Nu blev jag tex fruktansvärt sugen på glass med äpplen&kanel. Det är fruktansvärt gott. Haken är väl dåa tt vi inte har några äpplen. Dessutom fick jag hyperlust att baka chokladmuffins sådär helt plötsligt också. Knäppa dagar dethär.
Kvinnliga normer
1. En kvinna ska aldrig uppge sin ålder. (Jag gör det jämt. Och inser strax mitt misstag..)
2. En kvinna ska aldrig uppge sin parfym (Om det vore såväl att jag ens använde parfym. Dels är jag glömsk (lyckas jämt missa det!) och dessutom hittar jag ingen parfym som verkligen är "jag")
3. Bara för det fick jag black out nu.
4. En kvinna bör väl gå i högklackat ständigt?! (Hoppsan. Det var lite mer av en fråga. Men, på tal om det! Jag har börjat lära mig. Lära mig att inte få ont. Typ. Igår gick jag i högklackat hela dagen, och mina fötter var inte halvdöda när jag väl var hemma igen).
5. Ja, men ni fattar grejen. Vad finns det mer för kvinnliga normer?
Våfflor in my dreams
De sitter där nere och äter våfflor. Precis sådana där underbart goda våfflor som man inte kan annat än älska. Sådana som är särskilt goda med massor av glass och hallonsylt. (i Norge åt jag med brunost - supergott!). Minns hur jag och Vicki tryckte i oss pannkakor och våfflor med massor av jordgubbar, glass och chokladsås på Rhodos, dag ut och dag in. Ända tills vi storknade. (Det finns en gräns. Hah). Och nu sitter jag här uppe. Obehagligt medveten om att de äter sådär fantastiskt goda våfflor där nere. Precis sådana som jag inte tål. Kanske ska jag offra magkänslan ännu en gång?Anställd.
Jobbutbildning
Vi har slutat en halvtimme tidigare. Jag sitter kvar med några som väntar på rätt buss, eftersom jag ändå ska på jobbintervju, och inte orkar stappla runt halva stan i mina klackisar. Upptäcker till min förvåning att det sitter några klasskompisar kvar i uppehållsrummet. Jag frågar, överraskat:
"Varför är ni kvar?"
Till svar får jag ett korthugget
"Varför inte?"
Eh, va? Kanske för att vi har slutat skolan nu och man faktiskt kan ägna sig åt precis vad som helst. Och för att man troligtvis inte väljer att tillbringa sin värdefulla fritid i skolan? Typ. Eller nåt. Men jag säger ingenting. Jag går på toa.
Ett grönt hus
Ett grönt hus. Ett grönt hus, mitt bland alla grå. En färg i en gråskala. Det är ingen som missar det gröna huset när de tar vägarna förbi. Men ska det gröna huset kanske flytta in bland alla andra färgglada, eller ska det helt enkelt vara där det redan är? Lysa upp i det annars så trista kvarteret de grålånga dagarna i den svartvita skymningen? Uppmuntra andra. Eller sök dig till de som uppmuntrar dig. Kanske
5 september
5 september. Tänk att det är 5 september idag. Tänk att jag aldrig i hela mitt liv kommer vara 16 år mer. Det känns ganska konstigt att läsa "5 september". För vissa är det här bara en av alla andra dagar. Inte för att jag tänker att det är den största dagen i mitt liv. Jag kom bara på att det just är den 5 september. Och att ingen annan säkert lagt märke till det. Förutom de som kanske skulle på ett drygt tandläkarbesök, en fåning arbetsintervju eller som kände någon som fyllde år. Jag menar. Tänk varje dag. Varenda dag på hela året. Är det någon som blir glad. Och säkert ledsen. Men speciellt glad!
Födelsedag!
Västindien nästa?
Det är inte bara för att det låter hemskt exotiskt, och otroligt lockande som jag skulle vilja resa dit. Jag vill resa långt bort. Västindien. Västindien. Jag vill upptäcka något nytt. Jag vill andas ny luft. Jag vill glömma bort. Sluta tänka. Sola, bada. Jag vill skriva. Skriva och skriva. Och läsa. Jag vill komma långt bort. Långt bort härifrån. Till typ, Västindien. (Är det inte Pippi som snackar om Västindien jämt?) Tur för mig att jag fått ett jobb då. Nu ska jag slita häcken av mig. Så jag kan resa. Resa till Västindien. Haha. Eller någon annanstans. Till typ, Norge. (Sursprise!)Nu tror jag att jag ska göra Litterär gestaltning-läxan. Och kanske drömma litegrann. Men inte om ära och pengar. Kanske om, Västindien.
Sjukt jobbigt. (haha)
Automatisk kilometerräknare
Tänk, den här hade jag fullkomligt glömt bort! Det är registreringsskylten på en bil någonstans i Europa, som en Narvik-bo passat på att fotgrafera, för att sedan skicka in i tidningen. (Därav bildens värdelösa kvalité). Jag minns att jag tyckte det var riktigt kul när jag var där i somras. Från mig till er. Fattar ni grejen?
men du förstår inte
Jaha. Okej.
Men vad ville du ha sagt då?
Jag förstår inte.
Nej inte på det sättet.
Fel.
Fel igen.
Jag vill.
Jag vill så otroligt mycket
Men jag är världens sämsta förlorare
Därför säger jag ingenting.
Ingenting.
Förrän jag vunnit.
Fast du förstår inte
Jaha, Okej.
Litterär gestaltning
ensam vid bänken
Bara ett handtag bort.
Fjuttiga tanke. Jag älskar litterär gestaltning. Det är sådant här jag tycker är kul. Men, förstås, jag är väl bara ute efter pengar och ära. För egentligen är jag genom-ond. Eller nåt. Typ.
Eller va?
Jag har kommit ända till sidan 444. Nu orkar jag inte ligga mera. Det är massa jag borde göra. Typ, spela piano. Min hals är rosslig som ett gammalt avloppsrör. Det smakar konstigt när jag sväljer. Dags för en promenad till ICA kanske. För att inhandla halstabletter. Eller. Eller. Eller vadå? Cashewnötter kanske. Eller.Nöjd
Rubbade kostvanor
När jag upptäckte att någon ätit upp mina chokladmuffins blev jag sur. Sur för att jag knappt kan äta någonting. För jag kan inte tugga. Kan ni tänka er? Så fort tänderna möter varandra vibrerar hela käken av smärta (okej jag tar i men ändå) och hjärnan drabbas av en hastig kortslutning, då det hela inte går ihop. PIP. PIP. Cattis kan inte äta. PIP. ERROR. Sedan sätts polissiernerna igång där uppe, för man misstänker genast att det begåtts ett allvarligt brott mot mig. Men strax inser man också att det är helt lagligt att vara en vänligt tänkande tandläkare. Fast det borde inte vara lagligt att rubba någons kostvanor sådär utan vidare. Okej. Jag får det att låta som att jag går på diet, och inte äter någonting. Ledsen för en ytterst vinklad redogörelse. Jag har ätit som vanligt. om inte mer, för att jag tycker lite synd om mig själv.
Tandbekymmer
Ole Gunnar
Kolla, sommarkläder!
Javisst, hon har fina kläder på sig. Jag är inte Sofi Fahrman-freak nr ett. Nej. Men. Orsaken till att jag lägger upp den är att jag saknar sommaren. Hur kan man klaga över den stekheta hettan? (jag gjorde det, jag vet!) Jag vill gå i shorts. (Och jag vill lära mig gå i högklackat utan att trampdynan smulas sönder och fötterna värker som brända bacon - sorry. Jag hade ingen fantasi). Mest av allt vill jag bada. Backa tillbaka tiden och. Nej, jag skojade. Jag vill bada nu. Just nu. Fast inte i shorts, i bikini. Tack.Dagboksbabbel
Jag vaknade upp på morgonen av ljudet från min systers skratt nedifrån. Som värsta överraskningen hade hon kommit hem på sin födelsedag. Och det passade ju perfekt, för då passade jag på att ge mina dubbelkopior från Rhodos till henne som present. Kanske inte den optimala födelsedagspresenten, men... (Det kostade faktiskt mer än 300 spänn att framkalla!). I alla fall så åkte jag och mamma till Friskis&Svettis och körde ett lugnt medelpass. Sedan åkte jag med Bella och Danne och kollade på möbler (och köpte), och letade praoplats åt Bella (vi hittade ingen). Väl hemma igen var det mys med massa fika (jag käkade mest mina nybakta, glutenfria chokladmuffins - jag gjorde de igår natt) och kebabtallrik. Sedan spelade jag fotboll med systrarna hela kvällen. Det var superhärligt. Saknar fotboll varenda dag, som när man var liten! Och nu har jag läst lite till i boken Å andra sidan av Marian Keyes, på över 600 sidor! Den är inte direkt min favoritbok, men helt okej. (Den kanske blir bra på slutet. Troligtvis lycklig).
Den här bilden tycker jag bara är vacker. (Fast tjejen ser lite kylig ut. Alltså, avståndstagande :P)
Framtidstankar
Men det kan jag inte. För jag tror det inte. Jag älskar att skriva. Jag skriver varje dag. Det är mitt sätt att uttrycka mig. Jag har absolut inga problem med att uttrycka mig muntlig. Nej, verkligen inte (jag är en etisuastisk pratkvarn), men ofta känner jag att jag bara vill skriva av alla mina tankar. Jag vill spara minnen. Små, som kanske för andra är knappt märkbara, men för mig betyder så mycket. Jag älskar att skriva i gåtor. För den som läser får tolka själv. Jag behöver inte vända hela mig ut och in. Avslöja allt och inget. Det behöver jag inte. Aldrig. Jag älskar att måla. Jag älskar färger. Jag älskar att skapa och måla. Och det kommer jag alltid fortsätta med, hela livet. vare sig jag kan tjäna pengar på det eller ej. Och jag älskar att sjunga. Jag sjunger jämt. I skolan nynnar jag bara tyst för mig själv. Hemma sjunger jag ut för full hals dagarna i ända. Jag älskar att sjunga. Jag lär mig sång efter sång efter sång. Och som att jag tänker sluta sjunga! Men jag tror inte jag kommer få särskilt mycket ära för det. Inte om jag inte kämpar för det. Sista grejen. Jag vill bli volontärarbetare, eller kanske missionär. Jag vill göra något för andra människor. Men inte för ärans skull. Verkligen inte. Jag längtar tills jag får göra det.
